Sök:

Sökresultat:

79 Uppsatser om Upplysning. - Sida 1 av 6

IAS 36 ? Upplysningskrav vid nedskrivningsprövning av goodwill : Har företagens upplysning förbättrats sedan år 2005?

Bakgrund: Med införandet av IFRS år 2005 tillkom en mängd nya standarder varav en utav dessa var IAS 36 p.134. En viss osäkerhet förelåg gällande tolkningen av upplysningskraven vid nedskrivningsprövningen av goodwill. Därtill finns risken att företagen utelämnar information baserat på subjektiva antaganden. Nu är det upp till bevis: Har företagen förbättrat sin upplysning i enlighet med IAS 36 p.134?Syfte: Syftet är att undersöka om företagen har förbättrat upplysningen i enlighet med IAS 36 p.134 sedan införandet av IFRS år 2005.

NJA 2007 s.86 och fastighetssäljarens plikt att upplysa.

I NJA 2007 s. 86 ansågs fastighetssäljaren ansvarig för ett fel trots att köparen borde ha upptäckt felet före köpet eftersom säljaren underlåtit att upplysa köparen om felets existens. Med stöd i nämnda rättsfall har därmed fastighetssäljaren en viss upplysningsplikt för fel som denne känner till. Trots HD:s tydliga ställningstagande angående fastighetssäljarens upplysningsplikt råder dock en viss förvirring angående rättsläget eftersom NJA 2007 s. 86 fått utstå allvarlig kritik från en av de mest ledande och inflytelserika forskarna inom fastighetsrätten.

K3-regelverkets förväntade påverkan på fastighetsbolag : Med fokus på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?

Titel: Införandet av K3-regelverket - vad anser de större fastighetsföretagen?        Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi; inriktning redovisningFörfattare: Pär Carlsson och Dennis Gyllner             Handledare: Arne FagerströmExaminator: Stig SörlingDatum: 2013 - juniSyfte: Denna studie har flera delsyften. Det första är att utreda och beskriva vad de, i studien ingående, större onoterade fastighetsföretagen anser om införandet av det nya redovisningsregelverket K3 innan det träder i kraft år 2014.Det andra delsyftet är att undersöka om företagens inställning till införandet av kravet gällande upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning har någon påverkan på inställningen till införandet av K3.Vidare har undersökts om det är möjligt att urskilja något samband mellan tänkbara bakomliggande faktorer såsom kostnad, tidsåtgång eller kompetens och företagens inställning till införandet av upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter och komponentavskrivning.Slutligen har undersökts om det finns någon skillnad i åsikter kring studiens forskningsfrågor mellan de allmännyttiga och privatägda fastighetsföretag som ingår i studiens urval.Metod: Studien har en deduktiv ansats och är av deskriptiv karaktär. Den teoretiska referensramen är uppbyggd av sekundärdata som huvudsakligen består av forskningsartiklar, facklitteratur samt facktidningsartiklar. Den teoretiska utgångspunkten är positive accounting theory, teori kring principbaserad kontra regelbaserad redovisning, samt teori om förändringsprocesser.

Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången? och Diskonteringsräntans utveckling år 2005, 2006 och 2007

Bakgrund och problem: Den nya regleringen kräver omfattande värderingsarbete som är komplicerat och kostsamt. Frågan är: Ger det bättre information om goodwillvärdet och på vilket sätt? (Schultze, W., 2005). Detta kräver mer upplysning av goodwill. Därmed uppkommer vår huvudfråga: Ger noten till goodwill tillräcklig upplysning om värdet i tillgången?Syfte: Att kartlägga om svenska börsnoterade bolag uppfyller upplysningskraven i noten till goodwill enligt IAS 36 för att se om noten ger tillräcklig upplysning om värdet i tillgången.

Ett arbete om förändringen sedan införandet av IAS36 och IAS38

Sedan införandet av IFRS har en rad nya regler tillkommit. Den här uppsatsen beskriver förändringarna kring införandet av IAS 36 och 38. Den empiriska undersökningen avser intervjuer med två revisionsbyråer samt ett företag. Vår slutsats har visat att sedan införandet av IFRS 3 så har det inte behövts göras några nedskrivningar. Till grund för detta ligger den rådande högkonjunkturen.

Kvinnan kan du sälja igen och igen och igen, tills hon är död : En studie om fem svenska organisationer som diskuterar fenomenet trafficking

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ?vita slavhandeln?. Den ersattes senare av den ?svarta slavhandeln? som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden.

Högstadieskolors drogförebyggande arbete

Under 1990-talet har det skett en markant ökning då det gäller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat på en konstant nivå enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid då informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kända. När ungdomar börjar på högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast då.

Motbokens avskaffande : En studie av vad som hände i Halmstad

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Hur upplever förstföderskor det första mötet med personalen på förlossningen? En intervjustudie.

Att kvinnor ska få en positiv upplevelse av förlossningen är ett mål inomförlossningsvården i Sverige. Barnmorskans bemötande präglar till stor del kvinnansförlossningsupplevelse. Det finns inte mycket forskat tidigare om just det förstamötet och vad det har för betydelse för den fortsatta förlossningen. Syftet med vårstudie var därför att undersöka hur förstföderskor upplevde det första mötet medpersonalen på förlossningsavdelningen. Intervjuer genomfördes med 30 kvinnor.

Parallell utveckling av språk och ämne- : En undersökning om språkutvecklande ämnesundervisning i NO från tre NO-lärares perspektiv

Syftet med den här undersökningen är att se hur invånarna i Halmstad reagerade när motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Vilka åtgärder tog man för att hantera alkoholen efteråt och kan man förklara åtgärderna som togs i Halmstad för en statlig kontrollerande styrning.Motbokens avskaffande i Halmstad innebar att alkoholinköpen ökade och att fler personer blev omhändertagna för fylleri under övergångstiden. Det var nyheten över det frisläppta starkölet som lockade till inköp. Åtgärderna man gjorde i Halmstad var riktade mot ungdomen eftersom en statlig utredning hade kommit fram till att utvecklingen av ungdomens alkoholvanor hade resulterat i en ökning av fylleri och missbruk. Riktlinjerna för den nya alkoholpolitiken efter avskaffandet var att man bland annat skulle intensifiera undervisning och upplysning om alkohol och ge ökade bidrag till ungdomsorganisationer..

Gör utvärderingar någon skillnad? - en forskningsöversikt om utvärderingars effekter på organisationer

Utvärdering har idag blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. I denna uppsats ställer jag mig frågan om vad de ständiga utvärderingarna får för konsekvenser för de offentliga organisationer som utvärderas och gör en genomgång av aktuell forskning på området. Det visar sig att det finns en rad olika teoretiska perspektiv som har anlagts på problemet ifråga men egentligen inte särskilt mycket empirisk forskning. En del forskare har lyft fram positiva effekter i form av ?upplysning? av debattklimatet i vilket beslut har att fattas och lärningsprocesser som sätts igång i de utvärderade organisationerna, medan andra pekat på problematiska bieffekter och utvärderingars legitimerande och meningsskapande funktioner..

Lysande, Kalmar?! : En upplysande uppsats om ljusfestivalen

Uppsatsen är benämnd en upplysande uppsats. Det är precis vad den är. Uppsatsen bygger på en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar är. För att få svaret använder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar på den undran den bygger på. Därefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna Upplysning.

Vad påverkar svenska börsnoterade företags upplysningsmängd vid rapportering av icke-finansiell information

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts.

Sjuksköterskors möjligheter att stödja patienter med diabetes typ II : En litteraturbaserad studie

Bakgrund: I takt med ökat välstånd, inkluderande försämrade kost och levnadsvanor, har diabetes typ II ökat signifikant i flera av världens länder. Därför är det viktigt med upplysning och information kring sjukdomen och vad man kan göra för att förhindra den. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur sjuksköterskan kan vara ett stöd till patienter med diabetes typ II så att hon/han bättre kan hantera sin sjukdom. Metod: En litteraturbaserad studie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet utkristalliserades i tre teman; ?Regelbundenhet och kontinuitet?, ?Stöd och undervisning? och ?Självständighet? .

1 Nästa sida ->