Digitala presentationer har ökat lavinartat som ett hjälpmedel i undervisningen inom allastadier och alla nivåer i skolan. Lärarutbildarna är de som undervisar morgondagens lärare och rapportens syfte är att redogöra deskriptivt hur lärarutbildare resonerar kring användandet av digitala presentationer i föreläsningar vid lärarutbildningen.Den teoretiska ramen för rapporten är Berger och Luckmanns socialkonstruktivistiskaperspektiv där både teorin ses utifrån ett kulturanalysperspektiv, men också som ettkunskapsinhämtningsperspektiv. Perspektivet ställs mot Gustafssons teori om motspråk.90% av lärarutbildarna använder alltid eller ofta digitala presentationer under sinaföreläsningar vid lärarutbildningen i X-stad och att det finns två huvudargument för detta.Det första är för studenternas skull och det andra är för den egna lärarens skull.Underliggande faktorer till användandet är att det digitala hjälpmedlet är ett stöd för minnet och strukturen för läraren. Andra faktorer kan vara inre och yttre stress. Ett inkluderande perspektiv är en av motiveringarna för användandet liksom tillgängligheten av föreläsningsmaterialet före och efter föreläsningen.

Sammanfattning:Uppsatsen består av två kvantitativa beräkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska språk, LU. Den första beräkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra beräkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet är att utröna om män representeras oftare än kvinnor i exempelmeningarna, om de är mer aktiva och om män generaliseras till "människor". Min hypotes var att finna att män representeras oftare än kvinnor, men att det förändras över tid, något som också infriades till viss del.Den kvantitativa beräkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjälp av en feministisk språkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av män respektive kvinnor.