Utifrån the procedural deficit hypothesis (PDH) antas det deklarativa minnet vara intakt hos personer med dyslexi. Detta styrks av studier som visat att deklarativt minne är intakt eller förstärkt hos barn med SLI eller dyslexi då det undersökts med icke-språkliga minnestest. Personer med dyslexi som genomgår universitetsstudier antas kompensera för sina svårigheter på olika sätt, bland annat med det deklarativa minnet. I denna studie har deklarativt minne undersökts i form av visuellt igenkänningsminne efter oavsiktlig inkodning. Deltagarna utgjordes av 11 Universitetsstuderande med dyslexi samt en kontrollgrupp på 26 Universitetsstuderande utan dyslexi.

Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att så få svenska Universitetsstuderande väljer att utlandsstudera i Finland under någon del av sina studier. Detta studerades utifrån de fyra faktorerna språkbarriären mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finländare hos svenskar och näringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att språkbarriären mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra något egentligt hinder för utlandsstudier i Finland då det finns ett bra utbud av både engelsk- och svenskspråkiga kurser på de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder på att ett vanetänkande kan ha byggts upp hos svenskar att det är finländare som kommer till Sverige och inte tvärtom, eftersom det främsta immigrationslandet för finländare har varit Sverige, medan svenskar i mycket begränsad mängd immigrerat till Finland.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.

Den här uppsatsen behandlar de så kallade Catalantalen, vilket är en talföljd som används inom många olika tillämpningsområden. Tanken är att läsaren först ska få en introduktion/repetition inom de delar av kombinatoriken som är nödvändiga för att sedan kunna förstå Catalantalen och dess användning. Uppsatsen är främst skriven för gymnasieelever som vill fördjupa sig inom kombinatoriken men kan även passa Universitetsstuderande inom matematik.Uppsatsen kan kanske även fungera som ett stöd till att förse intresserade elever med ytterligare material och utmaningar. .

SammanfattningStudien utredde orsaken till partnerval inom den egna etniska gruppen. Judiska Universitetsstuderande (n=42) jämfördes med icke-judiska svenska Universitetsstuderande (n=42) och deltagarna jämfördes på variablerna ingruppsidentitet, likhet, stöd från socialt nätverk, partnerval och kollektivism. Dessutom attraktivitetsskattades personer med och utan davidsstjärna. Bäst prediktor för svenskarnas preferens för partnerval inom gruppen var stöd från socialt nätverk medan likhet var bäst prediktor för judarnas ingruppspreferens. Ingruppsidentitet predicerade partnerval inom gruppen för judarna, men inte för svenskarna.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga Universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

AbstraktUppsatsens titel: Vad anser studenter vara en attraktiv stad? ? En undersökning om vad Umeå bör göra för att behålla studenter efter avklarade studier. Seminariedatum: 2009-06-02 Ämne/kurs: Företagsekonomi C / Kandidatuppsats, 15 poäng  Författare:     Johan Pillay : 82.07.26             Paul Kushch : 87.01.06  Handledare: Yvonne Von Friedrichs Nyckelord: marknadskommunikation, platsmarknadsföring, tillhörighet, varumärke, teorier om kreativitet, studenter och liknande begrepp. Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse för hur Umeå kommun kan uppnå gynnsam tillväxt genom att få högskolestuderande vid Umeå universitet att stanna kvar i Umeå efter avklarade studier.  Metod: Vi har nyttjat en omfattande pilotundersökning med enkäter för att utifrån den genomföra vår huvudstudie. Denna genomfördes med hjälp av tre fokusgrupper i vilka vi hade 90 minuter långa gruppsamtal med åtta personer i vardera. Utifrån svaren vi fick i fokusgrupperna skapade vi två enkäter som även de initialt testades med vardera en pilotstudie.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga Universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

På bara några decennier har kravet på utbildning vuxit markant och därmed också antalet Universitetsstuderande. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida det lönar sig att vidareutbilda sig på universitetsnivå och i vilken utsträckning det finns skillnader för män respektive kvinnor inom en mans och en kvinnodominerad utbildning. Fyra regressioner har genomförts. Därefter har en jämförelse skett mellan de olika livsinkomsternas nuvärden. Livsinkomsten har räknats fram genom att subtrahera nuvärdet av alternativkostnaderna från nuvärdet av livsinkomsterna.

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Kort Upprepad Skattning av Ätstörningssymptom- Patientversion(KUS-P) är ett självskattningsformulär, avsett att mäta de vanligastesymptomen hos personer med ätstörningar. Formuläret har använts iforskningssammanhang samt i kliniska sammanhang. Depsykometriska egenskaperna har inte tidigare undersökts. Syftet medföreliggande studie var att validera och normera formuläret.Självskattningar från en normalpopulation bestående av 945gymnasie- och Universitetsstuderande samlades in för studiensanalyser. Data på 270 patienter från en ätstörningsenhet fungeradesom klinisk jämförelsegrupp.

Varje dag utsätts vi för stora mängder av reklam via massmedia. Kan dessa ständiga stimuli på-verka vår självbild eller självkänsla negativt? Syftet med detta examensarbete var att undersöka mäns och kvinnors inställning till det skönhetsideal som förmedlas via massmedia och om det finns ett samband mellan reklampåverkan och egen självbild. Även inställningar till ett attraktivt utseende hos sig själv och en eventuell partner studerades. En enkätundersökning genomfördes med Universitetsstuderande män och kvinnor vid Luleå tekniska universitet.

Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansiktenSammanfattningDetta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska Universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansiktenSammanfattningDetta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska Universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

I denna rapport undersöktes samband mellan föräldrastilar och anknytningsmönster. Vidare undersöktes om åldersdifferensen mellan mor och barn hade någon inverkan på föräldrastilen och barnets anknytningsmönster som vuxen. Sjuttiotvå Universitetsstuderande deltog i undersökningen och fyllde i fyra frågeformulär. Det första formuläret behandlade bakgrundsinformation, det andra föräldrastilar och de två övriga mätte anknytning. Pearsons korrelationstest visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan en auktoritär uppfostran och ångest, samt ett negativt signifikant samband mellan en auktoritativ uppfostran och ett undvikande beteende.