Uppsatsens sociologiska problem är Ungdomsbrottslighet. Varför begår ungdomar brott och vilka faktorer påverkar dem att begå brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrån ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhällsproblem där utvecklingen har blivit grövre, från stöld till våldsbrott. Vilket till stor del beror på ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

I denna uppsats försöker jag förklara vad Ungdomsbrottslighet innebär, vilka faktorer gör så att man som ungdom utför brottsliga handlingar och hamnar i kriminella gäng samt hur man på bästa sätt kan förebygga Ungdomsbrottslighet. Jag har gjort en litteraturöversikt och sedan behandlat informationen med hjälp av två tidigare teorier, sociala bandteorin och inlärningsteorin. För att få mina frågeställningar besvarade har jag fokuserat på ungdomar och hur det kommer sig att de väljer en kriminell väg. I diskussion och resultat stycket presenterar jag vad jag kommit fram till i analysdelen och analyserar resultatet med dem valde teorierna. I uppsatsen tar jag även upp om det finns någon koppling mellan maskulinitet och brottslighet och iså fall vilken..

Det finns olika orsaker till att människor väljer att begå brott och det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar begår brott. Utifrån att det går att bespara personligt lidande och kostnader för samhället är Ungdomsbrottslighet ett område som alltid är av värde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gällande Ungdomsbrottslighet har mestadels varit kvantitativ och därav ansågs det värdefullt att använda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till Ungdomsbrottslighet. Respondenterna bestod av åtta poliser som arbetade med Ungdomsbrottslighet.

Skolan är en viktig grundpelare i en individs liv. Man spenderar en stor del av sin tid i skolan och det faller då naturligt att denna kommer ha en stor inverkan på ungdomars liv. Denna självdeklarationsundersökning kommer att behandla samvariationen mellan ungdomars sociala band till skolan, deras livsstilsrisk och deras brottslighet. Vilka faktorer är det som påverkar en individs brottslighet, är det de sociala banden till skolan eller är det deras livsstilsrisk? Om båda är av betydelse, vilken av faktorerna är då avgörande i förklaringen till Ungdomsbrottslighet? Vi fann att både livsstilsrisk och de sociala banden till skolan var av betydelse.

Vi kommer i denna uppsats med hjälp av kritisk diskursanalys, studera och analysera hur Brottsförebyggande rådet konstruerar Ungdomsbrottslighet. Studiens syfte är att utifrån rapporten Kriminell utveckling ? Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser, undersöka vilka egenskaper och beteenden som enligt Brottsförebyggande rådet kan ses som tidiga riskfaktorer när det gäller att upptäcka en kriminell utveckling. Vi kommer även att undersöka vilka åtgärder som enligt Brottsförebyggande rådet görs i Sverige för att förebygga en kriminell utveckling..

Syftet med studien är att studera den diskursiva konstruktionen av det förebyggande sociala arbetet med Ungdomsbrottslighet, genom att studera underlaget till en aktuell insats (Sociala insatsgrupper). Ett diskursanalytiskt tillvägagångssätt har varit styrande i teoretiska samt metodologiska överväganden. Utgångspunkten för analysen har varit generell diskursteori samt teorier om diskurser som styr socialt arbete. En slutsats är att det både finns diskurser för ett individinriktat samt strukturinriktat fokus men att det förstnämnda har vidare utrymme i de studerade texterna vilket tyder på att det sociala arbetet med ungdomsbrottslingar till stor del influeras av dominanta individinriktade diskurser så som: biomedicinska, juridiska samt "psy" diskurser. Vilket får som konsekvens att sociala insatser konstrueras med fokus på att förändra individers beteende och att fokus på strukturella faktorer negligeras.

1 INLEDNING Det finns många anledningar till varför jag vill skriva om Ungdomsbrottslighet. En anledning är mitt stora intresse om det här ämnet som är både intressant och lärorikt. Intressant är det för att det ofta talas och skrivs om Ungdomsbrottslighet i Malmö, i media, i TV nyheter, tidningar, radio, och inte minst diskussioner och debatter bland våra politiker av olika partier i hela landet om vem som bäst kan hantera ungdomsproblematiken i vårt land. Lärorikt är det på grund av att det är så många verksamheter som är inblandade vid Ungdomsbrottslighet, t.ex. skolan, polisen, fritidsgårdar, rättväsendet, drabbade familjer men också själva ungdomarna som hamnar i brottslig verksamhet. Att intresset är stort för Ungdomsbrottslighet kan också förklaras av att ungdomarnas ökade brottslighet ses som en markör och ett tecken på kommande problem för både samhällsutvecklingen och ungdomarna. I alla de här fallen vi nämnde är det ytterst viktigt för våra professionella organisationer d.v.s.

Ungdomsbrottslighet och ungdomsproblematik har varit ett aktuellt ämne under en längre period. Nattvandrarnas ambition är att genom att synliggöra sig själva för ungdomarna, kunna minska eventuella brott, samt att bidra till en tryggare miljö för ungdomar. Denna studie avser att lyfta fram nattvandrarna och deras arbetssätt samt att se eventuell problematik som kan uppkomma från deras arbetsformer med ungdomar. Genom att utföra en deltagande observation i form av fältarbete under valborgsmässoafton, redogör denna uppsats för nattvandrarnas arbetssätt med ungdomar i Helsingborg. Uppsatsen innehåller även intervjuer med både tonårsföräldrar och tonåringar för att kunna lyfta fram den rådande uppfattningen om nattvandrarna och deras metoder..

Syftet med studien har varit att studera om de politiska partierna i kommunfullmäktige Halmstad är avideologiserade genom att studera vad respektive parti anser vara orsak till Ungdomsbrottsligheten samt hur de ser på lösning till Ungdomsbrottsligheten. Studien utgår ifrån tre olika perspektiv; det individorienterade, det samhällsorienterade och det samhälls- och individorienterade perspektivet. Vidare har syftet varit att studera var Sverigedemokraterna står i relation till de övriga partierna i det valda politikområdet. I studien användes en kvalitativ metod som utgjordes av samtals intervjuer med en representant från respektive parti med kunskap och kompetens inom det valda ämnesområdet, Ungdomsbrottslighet. Intervjuerna avsågs ge en fördjupad kunskap om vad respektive parti anser vara orsak till Ungdomsbrottslighet samt vad de fokuserar på för att förebygga Ungdomsbrottsligheten i framtiden.

Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som Ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda Ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på Ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka Ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar Ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur Ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Abstrakt Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som Ungdomsbrottsligheten. Den polisanmälda Ungdomsbrottsligheten har i stort sett följt brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på Ungdomsbrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka Ungdomsbrottslighet samt förhindra fortsatt brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar Ungdomsbrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur Ungdomsbrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Denna uppsats är en studie i hur fyra svenska tidningar framställer Ungdomsbrottsligheten och ungdomsbrottslingar under två veckor i november år 2012. De analyserade tidningarna omfattar Aftonbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan samt Östgöta Correspondenten. Sextio av de över åttatusen artiklarna under den sökta perioden handlade om Ungdomsbrottslighet, ett strategiskt urval gjordes utifrån dessa där tjugo valdes ut för att representera det större materialet. Uppsatsen tar utgångspunkt i kontextuell konstruktivism och med hjälp av teorier om brottsjournalistik och moralpanik görs en kritisk diskursanalys av artiklarna.Inom brottsjournalistik finns tolv specifika nyhetsvärderingskriterier finns uppsatta som från vilka medierna baserar sin rapportering. Forskare menar att medierna, genom att allt som oftast tillskriva olika ?grupper? vissa karakteristiska egenskaper och stereotyper upprätthåller exempelvis könsroller, eller i min studies fall, synen på unga.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av Ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.

This thesis investigates how crime prevention is represented with the aim of preventing and reducing youth crime in two crime prevention strategies for Croydon in England and Stockholm in Sweden for the period 2022-2026. The aim of this thesis is to contribute to increased knowledge and deeper understanding about how crime prevention is represented by prevailing discourse in policy documents against juvenile delinquency in Europe by conducting a comparative analysis. The study was conducted based on Carol Bacchi?s theory ?What?s the problem represented to be?. Three adapted questions from the WPR approach were translated to critically discourse-analytically examine two policy-oriented strategies against youth crime on local level in Croydon and Stockholm.

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rättsliga regleringen kring Ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrättsliga lagstiftningen. Vidare är även det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger på en särbehandling av unga. Unga skall i första hand få hjälp och stöd innan de utsätts för åtgärder av rättsväsendet.