Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida attityden till Undervisningsform skiljer sig åt bland gymnasieelever beroende på personlighetsdrag, könstillhörighet samt föräldrars utbildningsnivå. Studien omfattade 85 elever från fem olika gymnasieprogram. För att studera deltagarens personlighetsdrag användes påståenden gällande extraversion samt samvetsgrannhet hämtade ur NEO-PI-testet vilket bygger på femfaktormodellen. Eleverna fick även svara på egenformulerade påståenden gällande attityd till Undervisningsform. I hypoteserna troddes det finnas ett samband mellan personlighetsdragen extraversion och samvetsgrannhet och attityden till Undervisningsform.

Syftet med vårt arbete var att beskriva lärarens uppfattningar om i vilka avseenden Undervisningsformerna särundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hälsoundervisningen. Dessutom visa på vilka fördelar och nackdelar som lärarna ansåg finnas med respektive Undervisningsform. För att kunna beskriva lärarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare på två olika skolor. Vår slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lärarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsämnet, men att inslag av särundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lågpresterande flickorna. Vidare att nivågruppering på idrotten också det bör ses som en Undervisningsform.

Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv ta reda på vilken Undervisningsform elever föredrar i idrott och hälsa och om elevers val påverkas av deras nuvarande Undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrott och hälsa kan vara alltför inriktad på prestation och tävling, vilket kan missgynna flickor på många olika sätt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkätstudie på totalt 588 elever från fem olika högstadieskolor i Skåne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med särundervisning och en skola med en kombination av sam- och särundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån bakgrund och teori.

På Tekniska högskolan i Jönköping pågår ständigt projekt. Speciellt är bland annat projektarbete på MP ? Produktutveckling och Design vid Maskinteknik avdelningen, där olika designprojekt äger rum. En del har även fått riksdiplom.Syftet med detta examensarbete är att öka samarbetet mellan skolan och näringslivet, och förbättra förbindelsen mellan projektarbete, fadderföretag och Ingenjörsmetodik.Det finns tre moment som handlar om koppling mellan företag, projektarbete och kurs Ingenjörsmetodik. Det övergripande målet är att kartlägga hur projektarbete i Undervisningsform har fungerat i nuläge och upplysa om förbättrings möjligheter.Undersökningen som har gjorts är bl.a.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som Undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun.

 Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en Undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna Undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse.

Syftet med studien har varit att undersöka hur grundskolelärare väljer sina Undervisningsformer och vilka aspekter som spelar in. I litteraturdelen tar vi bland annat upp bakomliggande faktorer till varför grundskolelärare väljer den Undervisningsform som de gör. Vi tar även upp vad eget arbete, traditionell klassundervisning och individualisering innebär. Den empiriska delen består av intervjuer med lärare som undervisar i språk. Lärarna har olika lång yrkeserfarenhet vilket inte var av avgörande betydelse för studiens resultat.

Syftet med min studie är att beskriva möjligheterna och konsekvenserna att använda casemetoden som undervisningsmetodik i en kommunal gymnasieskola i Sverige. Jag vill också utforska hur användandet av ?casemetoden? som inlärningsprocess för gymnasieeleverna kan komma att öka intresset för att använda en specifik Undervisningsform, som ?casemetoden?.Undersökningen visar att casemetoden är lämplig Undervisningsform för lärare att använda om lärare ska stimulera elevers delaktighet i sin undervisning. Elever uppfattar att det är ett roligt och motiverade arbetssätt jämför med den traditionella Undervisningsformen. Den betonar betydelsen av att ta mer ansvar för sig själv i den lärande processen och lär ut konsten att presentera sin åsikt och ta emot andras.

Arbetets syfte är att undersöka vilka synpunkter matematiklärare i årskurs 7-9 har på nivågrupper som Undervisningsform. Detta för att försöka klargöra varför vissa skolor/lärare väljer att undervisa i nivågrupper och andra inte. Det finns både forskning som stödjer och som inte stödjer valet av nivågrupper. En av anledningarna till den oenighet som råder är att frågan om nivågruppering har både en pedagogisk och en ideologisk aspekt.Uppsatsen inleds med en bakgrund bestående av en kort historik, styrdokument och en sammanställning av forskning kring nivågrupper i matematik. Därefter presenteras en enkätundersökning som riktar sig till matematiklärare i årskurs 7-9.

Denna studie handlar om vilken Undervisningsform som eleverna föredrar, hur deras relation från fysikundervisning förhåller sig till deras vardag samt vilka lösningsstrategier de har då de kommer i kontakt med ett problem i en uppgift. Det visade sig att eleverna föredrog den klassiska traditionella katerundervisningen framför flipped classroom, då de kände sig tryggare med läraren som skulle guida dem genom kursens gång. De visade sig att deras relation till vardagen inom fysikämnet är liten men att de tycker om ämnet av just den anledningen att de kan se en relation till fysiken i sin vardag. Resultatet visar också att deras lösningsstrategi är att hitta en formel där man kan plotta in sin kända data för att få fram det okända..

Detta arbete undersöker hur Undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv Undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

SAMMANFATTNINGLärarroller varierar både inom och mellan nationer. Trots att de finska och svenska lärarna har mycket som förenar så finns det även en hel del som skiljer dem åt. I detta arbete har jag genomfört intervjuer och observationer för att söka svar på vad det finns för likheter och skillnader mellan lärarnas roller i Finland och Sverige. Fyra svenskspråkiga skolor i Finland och tre skolor i Sverige har besökts.I arbetet ställer jag följande frågor:Vad finns det för olika lärarroller och vad står dessa roller för?Hur ser den finska och svenska lärarrollen ut, utifrån Undervisningsform, självbild och arbetssituation?Svaren som jag kommit fram till pekar på skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa Undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa Undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur eleverna ser på naturvetenskap och dess Undervisningsform och om lärarna märkt någon förändring i tjejers intresse. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning bland 77 elever i fyra olika klasser på det Naturvetenskapliga programmet. Fem lärare intervjuades för att ta reda på om de har märkt någon förändring i skolan angående tjejers intresse. Tre av dessa arbetar på gymnasiet och de övriga två i grundskolan. Svaren från enkäter och intervjuer gav ett något överraskande slutresultat då dessa till viss del avvek från tidigare forskning som visat att killar föredrar traditionell Undervisningsform och tjejerna grupparbeten.

Mathematics in preschool - how do preschool teachers make children aware of the matematics around them?.