Syftet är att beskriva och analysera dels hur svenska börsföretag redovisar uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga Underskottsavdrag enligt RR 9 och vilka problem som denna redovisning innebär, dels hur användbar den information som redovisningen ger är för användarna av de finansiella rapporterna. Vidare avser vi att utreda huruvida skattemässiga Underskottsavdrag är att betrakta som en tillgång i balansräkningen. Vår studie visar dels att de studerade företagens redovisningar av uppskjutna skattefordringar hänförliga till skattemässiga Underskottsavdrag skiljer sig betydligt i flera avseenden, dels att det finns betydande brister i den redovisade informationens användbarhet, vilket till stor del beror på de brister i tillförlitlighet som RR 9:s tolkningsutrymme ger upphov till. Många av de studerade företagen avviker från RR 9 främst genom att inte ge de upplysningar som rekommendationen kräver. Vidare anser vi att det värde som de uppskjutna skattefordringarna hänförliga till skattemässiga Underskottsavdrag tas upp till i balansräkningen inte bör begränsas av en i rekommendationen bestämd tidshorisont, eftersom detta inte skulle medföra en bättre redovisning.

Syftet med föreliggande uppsats är att försöka skapa en förståelse för de regler som begränsar rätten att göra Underskottsavdrag. Denna uppsats har begränsats till att behandla beloppsspärren och den föreslagna lagändring som regeringen presenterade i proposition 2009/10:47. De frågor som föreliggande uppsats avser att besvara är:? Varför finns det regler som begränsar Underskottsavdragsrätten?? Vad innebär en eventuell lagändring för handel med underskottsföretag?? Är den föreslagna lagändringen önskvärd i det svenska skattesystemet?Ett kapitel i uppsatsen behandlar handel med underskottsföretag där frågor som, varför det finns en marknad för handel med underskottsföretag och hur handel kan gå till i praktiken, besvaras. Vidare presenteras regeringens lagförslag vad gäller ändringar i beloppsspärren samt införandet av en ny paragraf i 40 kap.

Företag med redovisade underskott från tidigare år kan genom Underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjämning mot framtida vinster under obestämd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrätten utnyttjas på ett icke önskvärt sätt tillämpas dock inskränkande spärregler vid ägarförändringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar på neutralitetsprincipen med målsättningen att skattemässiga konsekvenser inte ska inverka på olika beslut. För att spärreglerna ska vara neutrala krävs således att de samverkar och likvärdigt begränsar rätten till Underskottsavdrag vid olika spärrutlösande situationer. Spärreglernas inbördes systematik utreds således i uppsatsen.Spärreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans måste först utredas hur de tillämpas enskilt.

Företag med redovisade underskott från tidigare år kan genom Underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjämning mot framtida vinster under obestämd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrätten utnyttjas på ett icke önskvärt sätt tillämpas dock inskränkande spärregler vid ägarförändringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar på neutralitetsprincipen med målsättningen att skattemässiga konsekvenser inte ska inverka på olika beslut. För att spärreglerna ska vara neutrala krävs således att de samverkar och likvärdigt begränsar rätten till Underskottsavdrag vid olika spärrutlösande situationer. Spärreglernas inbördes systematik utreds således i uppsatsen.Spärreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans måste först utredas hur de tillämpas enskilt.

Vår uppsats behandlar redovisning av uppskjutna skattefordringar i svenska noterade IT-bolag, hänförliga till Underskottsavdrag. Uppsatsen innefattar såväl en kvantitativ som kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen innebar en undersökning av årsredovisningar från samtliga, på Stockholmsbörsen, noterade IT-bolag. Den kvalitativa delen bestod av en enkät utskickad till de tio bolag, vilka redovisade de största posterna avseende uppskjutna skattefordringar i förhållande till totala tillgångar. Vi fann att redovisningen av posten uppskjutna skattefordringar var en känslig punkt för IT-bolagen.

Uppsatsens syfte är att utifrån fastställandet av olika användargruppers åsikter kring RR9 gällande uppskjutna skattefordringar hänförda till Underskottsavdrag, presentera eventuellt önskade förändringar, förbättringar och/eller kompletteringar av den nämnda rekommendationen. Uppsatsens metod är av det kvalitativa slaget. Genom djupgående intervjuer med två av RR9: s användargrupper, dvs. redovisningsexperter och företag, har försök gjorts till att skapa en helhetsbild över vederbörandes åsikter kring rekommendationen. De i vår studie som kommer i kontakt med uppskjuten skattefordran är av synsättet att rekommendationen besitter mer eller mindre brister.

Den 12 juni 2014 lämnade FSK ett lagförslag som bl.a. innebär att svenska bolags tidigare års underskott ska reduceras till hälften. Framställningens syfte är att utreda huruvida denna reducering står i strid med det grundlagsstadgade retroaktivitetsförbudet.Enligt huvudregeln i 40 kap. 2 § IL ska tidigare års underskott från en näringsverksamhet dras av. I 2 kap.

Redovisningsrekommendationer har stort fokus i dagsläget och sedan år 2005 ska alla börsnoterade företag inom Europeiska Unionen redovisa i enlighet med IAS/IFRS. Införandet av nya rekommendationer har dock visat sig vara problematiskt vissa gånger och rekommendationen om inkomstskatter är inte ett undantag. Särskilt uppskjutna skattefordringar har visat sig vara svårt att greppa, då dessa endast ska redovisas om företag kan visa på att de i framtiden kommer att gå med vinst. Uppskjutna skattefordringar i samband med Underskottsavdrag innebär starkare krav på årsredovisningens utformning och det har i olika debatter framkommit att företag många gånger inte uppfyller kraven som ställts kring motiveringar av upptagandet av denna tillgång. Detta problem som finns kring redovisningen av uppskjutna skattefordringar leder oss till vår problemformulering som lyder:Vilken effekt har 2001 års rekommendation om uppskjutna skattefordringar haft på redovisningen i börsnoterade mindre företag?Huvudsyftet med denna studie är att kartlägga förekomsten samt förändringar i motiveringar av uppskjutna skattefordringar i redovisningen vid införandet av den nya rekommendationen.

Kreativitet är resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmågor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet är relaterat till självkänsla, ålder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 år deltog. Ett tredelat test användes med frågor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett självkänslatest (?Jag tycker jag är?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, Underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om Underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Den svenska lönegarantin som utgår i konkurs har på ett godkänt sätt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska närståendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gäller eget ägande samt anförvanters ägande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillämpligt enligt EG-domstolen varför man då kan fråga sig syftet med att ha det kvar. Då det gäller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingå i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svårare att hålla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstår ett krav på företaget från statens sida, kringgår det enligt EU förbjudna statsstödet.