Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur en linjeutvidgning påverkar varumärket samt vilka faktorer som gör att en linjeutvidgning lyckas.Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.Intervjuer har genomförts med marknadsdirektören för Cloetta Fazer, Sverige, en marknadschef på Leaf Sverige, en marknadschef på Kraft Foods samt med en ekonomilärare på Europaskolan i Strängnäs, med tidigare chefspositioner inom konfektyrbranschen.Vi kallar ökningen av linjeutvidgningar för en ?accelererande linjeutvidgningstrend?. Ett varumärke påverkas positivt av en linjeutvidgning när de kärnvärden varumärket står för kan föras vidare till den nya produkten. Riskerna som följer med linjeutvidgning är kannibalisering och urholkning av varumärket. Inga av företagen i studien har ett mätverktyg för att mäta kannibalisering.

Bakgrund: När ingen kan förklara vad som händer på börsen har känslorna tagit över, börsens egen psykologi. Mycket kan förklaras logiskt med hjälp av så kallade fundamentala faktorer. Dessa faktorer kan inte förklara alla kraftiga svängningar som sker på börsen, men kanske kan psykologiska faktorer bidra till att förklara. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om psykologiska faktorer påverkar priset av en aktie och identifiera vilka dessa faktorer i så fall huvudsakligen är. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till att enbart behandla noterade aktier som handlas på en börs öppen för allmänheten.

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information.Aktieanalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne.