This report is a B.Sc. Forestry thesis work at the school for Forest Management, SLU. The work was an assignment from the forest owners? association Mellanskog. The aim of the work where to investigate the economical result of removing Undergrowth trees before first thinning, and a follow-up of the contractors and their compliance with Mellanskog standards. This thesis work was divided in three parts: The first was to find a relation between the net volume from the first thinning and the cost of cleaning Undergrowth trees. Secondly there was a follow-up in the field, to investigate whether the contractors have done the Undergrowth cleaning according to Mellanskog?s directives.

This report is a B.Sc. Forestry thesis work at the school for Forest Management, SLU. The work was an assignment from the forest owners? association Mellanskog. The aim of the work where to investigate the economical result of removing Undergrowth trees before first thinning, and a follow-up of the contractors and their compliance with Mellanskog standards. This thesis work was divided in three parts: The first was to find a relation between the net volume from the first thinning and the cost of cleaning Undergrowth trees. Secondly there was a follow-up in the field, to investigate whether the contractors have done the Undergrowth cleaning according to Mellanskog?s directives.

I Sverige finns ca 1,2 miljoner hektar skog som bedöms ha omedelbart röjningsbehov. Skog där röjningen uteblir eller är svag kan komma att klassas som konfliktbestånd. I konfliktbestånd är stammarna många och diameterspridningen stor och dessa kan då behövas underröjas innan gallring. I denna studie jämfördes produktionen, kostnaderna och intäkterna från fyra olika underröjningsbehandlingar, oröjd, siktröjt, röjt allt upp till 5 cm i brösthöjd och röjt allt upp till 7 cm i brösthöjd. Behandlingen oröjd gav det bästa nettot och sämst hade upp till 5 cm efter gallring och uttransport av virke.

As the Swedish governments long term goals include a reduction of fossil fuel dependency, increasing pressure is placed upon energy companies to create and develop new solutions for renewable energy. The following case study was done in collaboration with the company Sydved Energileveranser AB and one of their contractors, Enarssons Skogsentreprenad AB. The objective of the study is to examine the bioenergy situation in region of Skåne and evaluate the potential solutions in the region for a forest-fuel assortment, based on a bioenergy-cutting-system. As a part of this study I have compared ordinary manual cuttings done with a chain saw and cuttings made using the new ?bio- energy cutting system?. The cuttings made under both systems were tested in areas near agricultural fields or pasture land in order to maintain an open landscape.

Röjning är en skötselåtgärd som påverkar det framtida beståndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mål måste beaktas vid röjningstillfället. I praktiken blir många bestånd röjda mer än en gång. En orsak till upprepad röjning är att det kan uppstå behov av förnyad lövröjning när stubbskott har vuxit ifatt barrträden. Röjningens utförande kan också påverka nästa skötselåtgärd, dvs.

Livestock animals affect their environment in a number of different ways, mostly through grazing and trampling. This study focused on the effects of Gotland pony grazing on forest structure and diversity, and the impact on ground cover. To compare the fenced and grazed area with a reference area outside the enclosure a number of transects were used. The study showed that there was no significant difference in height structure and diversity between the compared sites; however, there were a significantly higher proportion of damaged trees inside the enclosure. The ground cover variables showed a higher amount of bare soil, plant litter and wood-rush (Luzula sp.) inside the enclosure whilst grass was more frequent in the reference area.

Gallring är en beståndsvårdande utglesning där gagnvirke tillvaratas. Syftet med gallring är att styra över produktionen på ett lägre antal stammar och på sikt skapa ett bestånd med en högre medelstamsvolym än om gallring inte genomförts. Gallring kan utföras enligt olika former, vilket påverkar produktiviteten i drivningsarbetet och beståndets karaktär efter utförd åtgärd. I vissa bestånd kan det finnas ett undre skikt av löv eller gran som försvårar gallringen, så kallad försvårande underväxt. Den här studien syftade till att undersöka om underväxtröjning är en åtgärd som kan leda till att minska kostnaderna i gallring i bestånd med underväxt. En tidsstudie utfördes i två talldominerade bestånd med lövdominerad underväxt i 2-3 meters höjd.