Gastric ulcer is a common disease among pigs in the whole world where an intensiveproduction occurs. It is mainly the upper region, the nonglandular region of the stomach thatis affected. Gastric Ulceration is a disease with several risk factors. The factor that seems tohave the largest impact on the development of gastric Ulceration is a small particle size of thefeed. The reported prevalence of gastric Ulceration differs from 5 to 100 % and it is a largeherd-to-herd variation.

Gastric ulcer is a common disease among pigs in the whole world where an intensiveproduction occurs. It is mainly the upper region, the nonglandular region of the stomach thatis affected. Gastric Ulceration is a disease with several risk factors. The factor that seems tohave the largest impact on the development of gastric Ulceration is a small particle size of thefeed. The reported prevalence of gastric Ulceration differs from 5 to 100 % and it is a largeherd-to-herd variation.

Gastric ulcer is a common disease among pigs in the whole world where an intensiveproduction occurs. It is mainly the upper region, the nonglandular region of the stomach thatis affected. Gastric Ulceration is a disease with several risk factors. The factor that seems tohave the largest impact on the development of gastric Ulceration is a small particle size of thefeed. The reported prevalence of gastric Ulceration differs from 5 to 100 % and it is a largeherd-to-herd variation.

Gastric ulcer is a common disease among pigs in the whole world where an intensiveproduction occurs. It is mainly the upper region, the nonglandular region of the stomach thatis affected. Gastric Ulceration is a disease with several risk factors. The factor that seems tohave the largest impact on the development of gastric Ulceration is a small particle size of thefeed. The reported prevalence of gastric Ulceration differs from 5 to 100 % and it is a largeherd-to-herd variation.

Peste des Petits Ruminants (PPR) is a disease of major socioeconomic impact. It is an acute and highly contagious viral disease of small ruminants caused by the agent Peste des Petits Ruminants Virus (PPRV), a Morbillivirus closely related to Rinderpest virus (RPV) which was declared eradicated from the world in 2011. PPR has a high morbidity and mortality rate and is characterised by high fever, nasal and ocular discharge, pneumonia, necrosis and Ulceration of the mucous membranes and inflammation of the gastrointestinal tract causing severe diarrhoea. The role of wildlife in the epidemiology of the disease is still unclear. The disease is currently affecting sheep and goat in 70 countries worldwide and this year (2014) FAO has announced a program to eradicate the virus by 2030. In Tanzania, the disease was first reported in 2008 and has since then spread to different parts of the country.

Studier har visat att utrustningsorsakade munhåleskador är vanligt hos svenska rid- och travhästar i träning. Förekomst av utrustningsrelaterade skador på regelbundet ridna Islandshästar finns dock inte beskriven i litteraturen. Inte heller har ett tävlingsmoments eventuella inverkan på munhälsan hos hästar undersökts. Tre olika grupper av Islandshästar i olika rid/träningsstatus har undersökts. Grupp 1 bestod av tävlande hästar som precis avslutat ett tävlingsdeltagande.

Denna litteraturstudie undersöker möjliga orsaker till att hästar drabbas av magsår. Magsår är ett vanligt förekommande problem hos hästar, med hög prevalens i många studier, framför allt är varmblodstravare och fullblodsgaloppörer drabbade. Ulcerationer bildas främst i den kutana slemhinnan i magsäcken. Magsår uppstår på grund av höga syranivåer och nedsatt skyddsförmåga i mucosa vilket skapar en obalans med sänkt pH och vävnadsskada som följd. Ofta är tillståndet subkliniskt, men kliniska symptom som till exempel kolik, viktnedgång, dålig aptit och diarré kan förekomma.

Diagnosticering av magsår hos häst har blivit allt vanligare de senaste åren med en förekomst på hela 90% inom vissa grupper. Alla hästar, oavsett ras och ålder, kan utveckla magsår men det är däremot inte alla hästar som uppvisar kliniska symtom. Det är vanligare att skador uppkommer i magsäckens kutana del än i körtelslemhinnan och diagnos ställs genom gastroskopi. Den största riskfaktorn för uppkomsten av kutana magsår hos häst tycks vara ökad träningsintensitet och det är ovanligt att magsår läker spontant vid fortsatt kontinuerlig träning. Vid behandling av magsår hos häst fokuseras det framförallt på att minska syraproduktionen och öka pH i magsäcken. I den här litteraturstudien har omeprazol utvärderats som ett farmakologiskt behandlingsalternativ till hästar med magsår genom att väga fördelar mot nackdelar och vidare diskuterat hur behandlingen bör tillämpas i praktiken.