Sökresultat:
11 Uppsatser om Tyskar - Sida 1 av 1
Personlighet och Health Locus of Control : en korrelationsstudie med deltagare från Sverige och Tyskland
I denna studie har undersökts personlighet och Health Locus of Control hos 56 kvinnor och män i åldrarna 18 till 65 år, där 30 var svenskar och 26 var Tyskar. Undersökningens frågeställning var: Är en eller fler personlighetsdimensioner i Fem-Faktor-modellen relaterade till i vilken utsträckning en individ har Internality, Powerful others eller Chance Health Locus of Control. En NEO-PI enkät och ett Multi dimensionella Health Locus of Control-skalan-formulär administrerades. Resultatet från undersökningen kunde påvisa en signifikant korrelation mellan Openess to Experience och Powerful Others Health Locus of Control samt Conscientiousness och Powerful Others Health Locus of Control. En signifikant skillnad mellan svenskar och Tyskar beträffande Powerful Others kunde också påvisas.
Destination Schweden : En kvantitativ studie om unga tyskar turisters resande till Sverige
En av turismindustrins största utmaningar är att identifiera potentiella målgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de främsta målgrupperna inom svensk turismindustri är turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de två mest betydelsefulla tyska målgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nämligen unga turister. Under de senaste åren har det blivit tydligt att unga turister är ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en märkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i världen. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjälp av ett snöbollsurval, genomfört en enkätundersökning på unga Tyskar mellan 18-30 år. Utifrån teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.
Främlingsfientlighet i tidigmoderntid : en studie i Olaus Petris "En Swensk Cröneka"
Syftet med denna uppsats blir att ta reda på hur reformatorn Olaus Petri uttryckte sin främlingsfientlighet och mot vem eller vilka den riktades. Med främlingsfientlighet menas i denna uppsats inte bara rädsla för utlänningar utan också rädsla för det som var annorlunda trots att det betecknades som svenskt. Reformationen var inte bara en religiös och andlig företeelse. Den gjorde också anspråk på att vilja styra hur människor skulle tänka och agera i det dagliga livet. Ändamålet med denna uppsats blir förutom det ovan nämnda att ta reda på vad som föranledde Olaus Petris främlingsfientlighet.
Culture is communication
I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2.
Den gula armén och dess svenska hjältar : föreställda gemenskaper och nationalism i krönikörernas bevakning av fotbolls-VM
Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och Tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande.
Inventering av Sveriges elektricitet- och energiproduktion för framtiden.
Syftet med denna rapport är att redogöra vilka möjligheter Sverige har för att ha en långsiktigt hållbar energiförsörjning i framtiden. Genom att lista olika energikällors fördelar och nackdelar och studera Tysklands omvandling mot förnybara energikällor har jag kommit fram till hur Sverige ska ersätta den förlorade effekten som försvinner när 3 av de svenska kärnkraftsreaktorerna ska avvecklas. För att Sverige ska kunna inneha en hållbar energiförsörjning har jag också studerat hur Sverige ska kunna få ner fossilberoendet i framförallt transportsektorn där det sker mest utsläpp från fossila bränslen.För att Sverige ska kunna fortsätta ha en konkurrenskraftig basindustri (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) behövs det billig och pålitlig elektricitetsproduktion. De förnybara energikällorna sol- och vindenergi är väderberoende och deras elektricitetsproduktion varierar vilket orsakar stora problem i elektricitetsproduktionen. Tysklands omvandling mot förnybara energikällor och avvecklingen av kärnkraften har gjort att Tyskar får betala dyra elpriser på grund av elcertifikaten och de har fått bygga ut kol- och gaskraftverk.
?FRIHET TILL VAD?? : Tankar kring nationell identitet hos tre generationer västberlinare
Syftet med uppsatsen är att mer än ett decennium efter Berlinmurens fall jämföra om och hur den nationella identitetskänslan i ett enat Tyskland rotat sig hos sex före detta västberlinare från tre generationer från arbetarfamiljer. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Intervjuerna och uppsatsen i övrigt har präglats av Joakim Ekmans teori, vilken utgår från att historia, territorium, gemensam kultur och delade politiska värderingar krävs för en nationell identitetskänsla. Gemensamt för samtliga sex intervjuade är att de idag känner sig mer som Tyskar än före detta västTyskar. Deras kunskap och intresse i den gemensamma historien skiljer sig stort såväl inom som mellan generationerna.
Tyska språket inom den svenska turismbranschen : En studie av språkbruk i svensk turism
Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära kommunikationsproblem.
Tysk smak för svensk mat : en beskrivning av tyska turisters efterfrågan på svensk mat och matupplevelser
Det internationella resandet till Sverige har sedan 1991 ökat med nästan 100 procent. Nästan 35 procent av all turism är utländsk konsumtion, där Tyskland näst Norge är Sveriges viktigaste utlandsmarknad. Var fjärde utländsk turist är tysk och exportdelen inom turismen i Sverige anses vara mer utvecklingsbar än den inhemska delen. I juli 2008 offentliggjorde regeringen en vision formulerad i rapporten ?Sverige det nya matlandet?, där Sverige lyfts fram som det nya matlandet i Europa.
Resan från Tyskland till Småländska Torsås : Tyska fritidshusturisters dilemma mellan resekostnader och lönsamhet
I början av 1990-talet utbröt den svenska fritidshusboomen bland tyska turister. Den dåvarande låga konjunkturen i Sverige drev på försäljningen av övergivna fritidshus i gles- och landsbygd. För många tyska turister kunde därmed drömmen av ett eget fritidshus på landet förvekligas. Husköpen ansågs vara en bra investering. En möjlighet att fly det tätbebodda Tyskland, i hopp om ett bättre liv på fritiden. En del bländades dock av Astrid Lindgrens sagolika land och de frestande låga fastighetspriserna.
Hur leker lika barn bäst? : - Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellan svenskainköpsavdelningar och tyska leverantörer
Titel: Hur leker lika barn bäst? ? Utvecklande av generella riktlinjer vid förhandlingar mellansvenska inköpsavdelningar och tyska leverantörerFörfattare: Karin Axelsson, Martina Hult och Sara SvenbladHandledare: Lisa MelanderBAKGRUND: Många studier har bedrivits om förhandlingsmönster, och på senare tid äveninternationella sådana. Detta på grund av internationaliseringen som ägt rum under de senasteårtiondena. Man har fokuserat på att beskriva svårigheter och utmaningar i exempelvis västerländsk-asiatisk förhandling, medan förhandlingar mellan två västerländska parter som allmäntanses vara relativt lika varandra har fått betydligt mindre uppmärksamhet. Den geografiska,kulturella och språkliga närheten vilseleder oss att tro att interaktioner av olika slag inte innebärnågra svårigheter för tyska respektive svenska parter.