Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur några pedagoger i barngruppen arbetar med Tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett särskilt arbetssätt och i så fall hur de gör det. Syftet innefattar även att ta reda på föräldrars syn på hur förskolan arbetar med att stärka deras Tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper även att ta reda på hur Tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jämnåriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har Tvillingar i sin barngrupp och sex föräldrar som har sina Tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.

Med detta examensarbete vill jag beskriva FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi) och dess bakgrund, målbeskrivning och metodens utförande. I mitt arbete tar jag även upp arvet och miljöns påverkan på Tvillingar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I arbetet med Tvillingarna framgår hur viktigt det är att kroppen ska fungera för att få en fungerande helhet, likaså hur viktig självkänslan är för den individuella utvecklingen. Min slutsats är att med FMT som behandling, har lusten till motivation i skolan och på fritiden ökat. Behandlingen har även stärkt Tvillingarnas självkänsla till att lita mer på sina egna förmågor. Motivation som har byggt på trygghet, igenkännande och samverkan har gjort arbetet möjligt.

Röstlikhet hos enäggsTvillingar är ett relativt outforskat ämne inom fonetiken. De få studier som har gjorts har dock fastslagit att enäggsTvillingar har väldigt lika röster. De flesta studier som gjorts har varit perceptoriska, dvs. de har testat huruvida skillnaden i enäggsTvillingars röster är hörbar och i vilken utsträckning. Det faktum att man vet väldigt lite om ämnet gjorde att arbetet med min egen studie blev väldigt intressant eftersom det var svårt att förutspå resultatet.

I vår kvalitativa undersökning har vi utifrån observationer av ett grupparbete studerat elevers interaktion. Våra forskningsfrågor gällande roller, förhållningssätt och kommunikativa strategier har varit grunden för vår analys. Vi observerade en grupp elever i årskurs 4 vid två tillfällen. Under observationerna använde vi oss av videokamera och kompletterade med loggboksanteckningar. Filminspelningarna och anteckningarna bearbetades och intressanta sekvenser valdes ut som transkriberades.

Den här uppsatsen handlar om hur relationen mellan systrar kan se ut och hur den kan komma att förändras med tiden, antingen till det bättre eller sämre. Vi fokuserar på barndom, vuxenliv samt om det finns någon idealbild för hur en syster ska vara. Finns denna då i verkligheten? Vi har intervjuat fem kvinnor där samtliga har systrar. Två av dessa informanter är Tvillingar vilket har gjort att det är ett särskilt avsnitt på just tvillingskap.

Denna studie understryker den sociala miljöns betydelse för enäggsTvillingars identitetsskapande. Hur utvecklas identiteten hos två genetiskt identiska individer som växer upp i samma miljö? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio enäggsTvillingar, som även vill ge en inblick i hur enäggsTvillingar upplever sin relation till sin tvilling och hur de upplever att de uppfattas av den sociala omgivningen. I vår teoretiska referensram har vi använt oss av diverse identitetsteorier som betonar interpersonella- och grupprocesser, Cooleys teori om spegeljaget samt den sociala jämförelseteorin som presenteras av Festinger. I resultatet framgick det hur enäggsTvillingars identitet uppfattas i förhållande till sin tvilling, där omgivningen hade en betydande roll i enäggsTvillingarnas identitetsskapande men även hur jämförelser direkt påverkade den egna självkänslan.

Bakgrund: Forskning har visat att förlossningsupplevelsen har betydelse för kvinnansframtida inställning till barnafödande. Forskningsresultat har huvudsakligen presenterats för normala graviditeter eller där urvalet varit blandat (normala och komplicerade graviditeter). Begränsad forskning finns om hur komplicerad graviditet kan påverka förlossningsupplevelsen.Syfte: Att jämföra förlossningsupplevelse bland kvinnor som haft normal graviditet respektive graviditetsdiabetes samt studera sambandsfaktorer för förlossningsupplevelsen.Metod: Studien är en retrospektiv kohortstudie där data insamlats med hjälp av enkäter. Deltagarna (n=444) är slumpmässigt valda bland kvinnor i Sverige med normal graviditet och kvinnor med graviditetsdiabetes. Kvinnor som fött Tvillingar och som inte angivit barnetsfödelsevikt exkluderades från fördjupningsstudien, vilket innebar att data för 429 kvinnor, 326 med normal graviditet och 103 med graviditetsdiabetes ingick.

Syftet med studien är att studera om det finns samband mellan familjeinkomst under uppväxten och senare risk för antisociala beteenden bland ungdomar i Sverige. För att besvara frågan har vi använt oss utav självdeklarationsenkäter som respondenter har besvarat vid 15 års ålder. Datamaterialet, CATSS-15, var sekundärdata från Karolinska Institutet som har genomförts på Tvillingar, vilka har följts upp under flera år. Denna studie utgår dock enbart från självdeklarationsrapporterna från 15 års ålder. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar:Finns det ett samband mellan familjeinkomsten under uppväxten och självdeklarerade antisociala beteenden vid 15 års ålder bland svenska ungdomar?  Det teoretiska ramverket utgörs av Mertons strainteori.

Den här studiens syfte var att studera den specifika kontext som uppstår mellan en viss förälder och ett visst barn inom samma familj, för att explorativt utforska de faktorer som kan tänkas påverka anknytningskvalitén. Detta gjordes via studien av anknytningsmönstret för tre par vuxna tvåäggsTvillingar, i ålder 26-29 år, av samma kön. Studien gjordes med hjälp av anknytningsintervjun "Adult Attachment Interview" (AAI). Genom att studera Tvillingar fick man till stånd en situation där två individer, med samma grad av genetisk likhet som syskon, har mött sina föräldrar vid samma tidpunkt i livet. På så vis är variationen i faktorer såsom skilda kön, yttre skilda omständigheter, föräldrarnas ålder och livssituation, etc., exkluderade.

Veterinärer måste navigera mellan många olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurägare, samhällets förväntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska överväganden. Det är inte alltid självklart vilka intressen som ska väga tyngst; speciellt inte då synen på djurs moraliska status och (egen)värde varierar, både inom yrkeskåren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen på djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhållningssätt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mångfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrågasätter människans behandling av djur. Utilitarism och rättighetsetik är exempel på två filosofier som explicit utmanar dagens djurhållning, den senare också det faktum att djur dödas för människans skull.