Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet Trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument. Mina frågeställningar är: Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet Trumpet?Vilka föreställningar har de om instrumentet Trumpet? För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om Trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad Trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar Trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kändis? på Trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar.

Studiens syfte är att undersöka om barn och föräldrar känner till instrumentet Trumpet och vilka föreställningar de har om detta instrument. Mina frågeställningar är: Vad vet 6-7 åringar och deras föräldrar om instrumentet Trumpet?Vilka föreställningar har de om instrumentet Trumpet? För att ta reda på dessa frågor har jag genomförd en enkätstudie i Arvika med barn i första klass och deras föräldrar. 33 vuxna och 34 barn från sammanlagt tre skolor deltog i undersökningen. Resultaten visade att kunskapen om Trumpet är ganska stor bland 6-7 åringarna och deras föräldrar. Alla respondenterna i denna undersökning vet vad Trumpet är och över en tredjedel av de 67 respondenterna känner till någon som spelar Trumpet. Bland barnen existerar ingen stor ?kändis? på Trumpet, istället känner de till vänner eller bekanta som spelar.

Johan Moir spelar kontrabas och Trumpet och undersöker hur han förhåller sig till dessa olika instrumenten när han improviserar. Vad är det i instrumentens natur som tvingar en att improvisera på olika sätt? Vad kommer inifrån en själv och vad påverkas av instrumentet? Johan bearbetar i det här arbetet musikaliska parametrar och utgår hela tiden från sina egna tankar och reflektioner. På den bifogade CD skivan, kan man även lyssna till hans solokonsert på kontrabas och Trumpet och även följa hans reflektioner av denna..

Denna sja?lvsta?ndiga studie behandlar en musikalisk djupdykning i den fo?rsta satsen av Oskar Bo?hmes Trumpetkonsert op.18 i f-moll. Genom en musikteoretisk, grafisk och praktisk analys av satsen fo?rdjupar jag mig i musiken pa? ett annat sa?tt a?n att som musiker bara spela den och kan da?rigenom fo?rhoppningsvis ta till mig musiken pa? ett djupare plan. .

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

Syftet med arbetet var att genom praktiskt musicerande undersöka skillnader och likheter mellan olika brassinstrument ur mitt perspektiv som Trumpetare. Frågeställningar jag utgick från var: - Vilka svårigheter stöter jag på som Trumpetare när jag spelar andra brassinstrument? - Hur kan jag komma förbi de eventuella svårigheterna? - Vilka kunskaper har jag som Trumpetare nytta av när jag spelar andra brassinstrument? - Hur påverkas mitt Trumpetspel av att jag spelar andra brassinstrument?Arbetet är avgränsat till instrumenten Trumpet, valthorn, trombon och tuba. Jag har övat på och spelat in ett ensemblestycke för brasskvartett samt fyra solostycken, ett för varje instrument. Jag har även intervjuat tre musiker som spelar flera brassinstrument om deras erfarenheter i ämnet.Jag kom fram till att det viktigaste när jag spelar andra brassinstrument egentligen inte handlar om speltekniken på instrumenten utan mer om musikaliteten och hur jag vill att det ska låta när jag spelar.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina Trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina Trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling.

Arbetet handlar om hur upphovsmannen komponerade och arrangerade musik till en gradvisväxande ensemble till sin popmusikal. Kompositören har reflekterat över vilka uppgifter varjemusiker tilldelades i olika sångnummer inom den instrumentala ensemblen. Precis somskådespelare har olika roller inom en pjäs har musiker olika roller inom en låt.Ett mål med musikalen var ett skapa en udda och unik ensemble då musikerna även medverkade ihandlingen. Upphovsmannen valde tio olika instrument samt bestämde turordning för dem. I detförsta sångnumret medverkar endast piano, i det tionde och sista består ensemblen av piano, elbas,trummor, Trumpet, cello, elgitarr, cembalo, trombon, klarinett och flöjt.

Jag undersöker hur den konstnärliga processen att arrangera inom popmusik påverkas när man som arrangör använder sig av elektroniska instrument, programmerade för att återskapa akustiska klanger, istället för de akustiska instrumenten som återskapats. I detta arbete redogör jag för en process i vilken jag skapade elektroniska emuleringar av en Trumpet, en tenorsaxofon och en akustisk gitarr. Som bilaga till arbetet finns en CD med två poplåtar där klangerna används i arrangemanget samt ett flertal ljudexempel med de individuella klangerna..

I detta examensarbete analyseras den ryska kompositören Nikolai Medtners Sonata Reminiscenza Op. 38 no. 1 från ett harmoniskt, motiviskt och strukturellt perspektiv. Denna analys innefattar också reflektioner kring några av författarens interpretationsmässiga val. Syftet med studien är att undersöka hur styckets form och harmonik kopplar det samman såväl med den klassiska kompositionskonstens regler som med Medtners artistiska/poetiska mål.

Mitt projekt var att skapa en ny, va?l genomta?nkt och fungerande webbsida. Pa? denna skulle jag presentera mig sja?lv och min utbildning. Det skulle a?ven finnas lyssningsexempel da?r jag spelar Trumpet, i olika sammanhang.

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om Trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ?delas in? i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. .

I denna studie undersöks vilka faktorer som spelar in när flickor väljer att spela trombon, vad de får för reaktioner då de berättar om sitt instrumentval, vad som motiverar de att fortsätta spela samt om de själva uppfattar att det finns en genusaspekt i instrumentvalet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer på sju trombonspelande flickor i olika åldrar. Huvudresultatet är att valet av trombon var starkt påverkat av ett fysiskt möte med instrumentet, där intresse väcktes för dess särskilda spelsätt och konstruktion som var så olik andra blåsinstrument, så som Trumpet, horn och klarinett. Andra faktorer som påverkade instrumentvalet var familjen och kompisarna. Att få spela trombon tillsammans med andra sporrar flickorna till att fortsätta och ju längre ner i informanternas ålder man kommer, desto mindre ovanligt tyckte de att trombonspelande flickor är..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur not- och gehörsspelsmetodik ser ut och används på olika kulturskolor idag, samt utforska eventuella skillnader i metodikval mellan elgitarr- och Trumpetpedagoger. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare på olika kulturskolor i Sverige, två elgitarr- och två Trumpetpedagoger i olika åldrar. Resultatet visar att det är större skillnader i metodikval mellan de yngre och de äldre lärarna än mellan elgitarr- och Trumpetlärarna. Samtliga lärare menar att gehöret är det viktigaste elementet i samspel medan noter anses särskilt betydelsefullt för de elever som vill studera vidare inom musikområdet. Undersökningen visar att de båda metoderna berikar elevernas musikaliska utveckling på varsitt sätt och därför kan de fungera som komplementära metoder i instrumentalundervisningen..

När jag började på Digital Ljudproduktion program som tillhandahålls av BTH, var mitt syfte att lära mig allt om inspelningsmetoder av olika typer av ljud samt det bästa sättet att spela in olika ljudkällor och att uppnå bästa möjliga resultat i alla faser av arbetet (pre-produktion, produktion och efterproduktion). Exempelvis att välja den lämpligaste mikrofonen för inspelning av ett särskilt instrument kan vara svårt och ibland bör du tänka på avstånd, riktning eller/och vinkeln mellan mikrofonen och ljudkällan. Likaså, band med blås- (Trumpet, saxofon) och slagverksinstrument (bongos, congas), som inte är vanliga här i Skandinavien, ger goda erfarenheter genom att spela in dem. Dessa exempel visar på behovet av att ha kapacitet till anpassning med syftet att nå bästa möjliga resultat. Att uppnå denna kapacitet var målet med detta projekt..