Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.Uppsatsen undersöker de tidiga Trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.Studien analyserar sjutton fall av Trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.Syftet med studien är att undersöka Trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i Trolldomsmålen?- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i Trolldomsprocesserna?Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om Trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning.

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus. Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat..

Jag har undersökt Hollywoodfilmernas bild av Voodoon kontra den egentliga religionen. Jag har tittat på religionens grunder, myterna kring till exempel zombies och Voodoodockor samt vilken utbredning Voodoon har idag. Med hjälp av litteraturstudier och Internet har jag fått fram mycket intressant material.Voodoo är en komplicerad religion som är omgiven av mycket mystik och där anhängarna har en personlig kontakt med sina gudar. Idag har Voodoon omkring 50-60 miljoner anhängare världen över..

Den här uppsatsen handlar om Trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där.Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes.I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket.Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet.

I den här uppsatsen jämförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det här fallet 1600-talet och häxprocesserna. Författarnas användning av miljö, karaktärer och berättarteknik för att berätta om dessa händelser analyseras utifrån en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks även bilden av häxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn på dåtiden och deras syfte med berättelserna. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.Slutsatserna är att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berätta både om dåtiden och nutiden.

Uppsatsens fokus ligger på unga mäns och kvinnors reception vid läsning av samma skönlitterära text samt deras val av litteratur. Syftet är att undersöka om det föreligger skillnader i valet av litteratur samt receptionsmässigt sett, vilka dessa skillnader är och hur de yttrar sig?Tidigare forskning rörande vårt ämne samt övrig relevant litteratur presenteras och diskuteras i uppsatsen under forskningsbakgrunden. Där tas även begrepp och litterära redskap upp som sedan är behjälpliga vad gäller diskussionen av den empiriska undersökningen. Forskningsbakgrunden knyts an till uppsatsens undersökning, vilken är i form av en kvalitativ intervju där fyra informanter, från två olika gymnasieprogram, deltagit.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och Trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och Trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

In May 1675, the local court in the northern Swedish parish of Nordingrå, which had approximately 1,000 inhabitants, held a preliminary investigation on 113 persons accused of witch-craft and superstition. For the majority of the 113, the main accusation was to have travelled to Blåkulla, a place where witches according to Swedish folklore participated in satanic festivities and rites led by the Devil himself. The preliminary investigation was held at the request of The Royal Witch-craft Commission. Nordingrå belonged to the province of Ångermanland, one of the Swedish provinces with the highest number of witch trials in the 1670s. The trials in Nordingrå have, more or less never been examined before, mainly due to the fact that no sentences or penalties were ever imposed.The purpose of this paper is to examine social relations and social conflicts in Nordingrå with the records from the witch trial 1675 as the primary source.

In this C-thesis, I investigate the sudden outbreak of the Swedish witch-hunts during the 17th century, mainly focusing on Gävle and Ockelbo in Gästrikland.To show the extension of the Swedish witch-hunts, I have included an introductory part of the thesis, where this is described. Another important part of the thesis is the one about views upon women and the functions of their bodies, which had to do with female sexuality. Women were indeed considered a threat, by men in powerful positions, and very often it was sheriffs, judges, commanders and governors who most strongly claimed this.People believed that the witches went to Blåkulla, which could be practically anywhere. It could be a mountain, an open area, a rock or a heath. It seems, however, to have been situated far north.My investigation mainly concerns the witch-hunts in Ockelbo and Gävle.