Enligt tidigare studier från (skolverket) har man konstaterat att var tredje elev på fordons/Transportprogrammet inte får något slutbetyg med grundläggande behörigheter. Varför är det så? Är det skolans fel, eller är det eleverna som är dåligt motiverade? Jag vill därför försöka ta reda på varför elever väljer Transportprogrammet. Vidare vill jag ta reda på varför det är så få flickor som söker till Transportprogrammet. Jag har använt mig av två undersökningsmetoder som jag tycker kompletterar varandra väldigt bra, och som är mest kvalitativa för just min undersökning. Det är enkätmetoden och intervjumetoden.

Andelen tjejer på Fordons- och Transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och Transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta tjejer på Fordons- och Transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt.

Denna uppsats fördjupar förståelsen för intolerans mot personer med muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund, islamofobi, med hjälp av frågeställningen: Hur talar elever på Transportprogrammet i årskurs två och tre på en gymnasieskola i Göteborg om muslimer? Undersökningen som genomförts är av kvalitativ karaktär och materialet har samlats in genom fokusgruppintervjuer där sammanlagt 16 elever deltagit fördelat på fyra grupper. Resultatet visar att eleverna saknar grundläggande kunskaper om islam och om muslimskt religiöst liv. Däremot har de kunskaper kring kulturella dimensioner av muslimsk kulturell och/eller religiös tillhörighet eller bakgrund. Vidare framkommer i resultatet att de intervjuade eleverna i sitt tal gör alla så kallade invandrare till muslimer.

Problemområdet för denna studie grundas i statistik som visar på att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen på ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vård och omsorgsprogrammet och fordons- och Transportprogrammet. Genom en sammanställning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsområde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Den här studien undersöker hur min gymnasieklass på en kommunal skola i år ett på Fordon- och Transportprogrammet, FT med 24 elever, upplever en intervention med infärgning av yrkesämnet i engelskkursen. Bakgrunden till studien är att jag har upplevt problem med att få eleverna motiverade till att jobba med engelskan och visa intresse för det vi gör. Många elever söker enligt Skolverket till FT för att de är skoltrötta och intresserade av bilar och motorer och inte av teoriämnen. Forskning i Sverige och internationellt visar på att man jobbar med infärgning med goda resultat. Man har till exempel i USA även startat universitetskurser för lärare som vill lära sig om infärgning.

Varför är det så få kvinnliga lastbilsförare? Denna fråga ställde jag mig själv, när jag konstatera att det inte fanns några kvinnliga elever på transportgrenen i den gymnasieskola som jag arbetar på. Vi kanske gör fel på transportskolorna, eftersom inte de kvinnliga eleverna hittar till oss. För att skaffa mig en bild av hur det har gått för andra kvinnor som arbetar inom åkeribranschen, sökte jag hjälp av företaget UVS AB. Ett företag som bl.a.

Inom fordonsbranschen har det skett en snabb förändring vad det gäller den tekniska utvecklingen. Detta ställer ökade krav på mekanikern som skall reparera fordonen. Syftet med denna studie var att visa på branschens syn i Västernorrland på den kompetensförändring som syns i andra studier, samt att visa på hur branschen ser på den utbildning inom fordons och Transportprogrammet som bedrivs vid gymnasieskolan. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer vid sju märkesverkstäder. Urvalet gjordes genom studier av försäljningssiffror av antalet sålda fordon inom deras fordonsmärken.

Syftet är att synliggöra erfarenheter av det språk som talas på den arbetsplatsförlagda utbildningen inom två yrkesförberedande program på gymnasieskolan. Studien inriktar sig på att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur språket tillämpas på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgått från tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslärare och elever inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anläggningsprogrammet samt Fordons- och Transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att språket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anställningsbarhet.

Mitt utvecklingsarbete handlar om motivation och studiedisciplin hos yrkeselever på Fordons- och Transportprogrammet. Problemet är att studiemotivationen är låg hos en del elever. Syftet med mitt utvecklingsarbete är att försöka hitta en arbetssätt för lärare att öka motivationen i skolarbetet. Det står följande i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2011:144) ?en livslång lust att lära?.

1990-talet med sina ?krisår? satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen. Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och Transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden. Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad..

1990-talet med sina ?krisår? satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen. Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och Transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden. Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad..