Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Transportekonomi - Sida 1 av 1

Transportekonomi : Underlag för prisförhandlingar

The report addresses four main tasks, situation analysis of the company's total costs and transportation volume, cost analysis associated with the adjustment of the filling ratio, transport costs for the expansion and new expenses on a combination of expansion with new adjusted filling ratio.  Increasing transport costs for the company was the main reason for the request of the current situation analysis. A survey of the total cost with the actual volumes and transport provider pricing is the basis of the analysis that extends from May 2006 to October 2008. The results show an increase in costs, both overall expense and per cubic meter of transported goods. Volume spreads, trends, and seasonal variations are according to our and the company?s expectations.

Efterfrågan på kollektiva persontransporter -en studie av lokal och regional kollektivtrafik med fokus på Linköpings tätort

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om de faktorer som bestämmer efterfrågan på lokal och regional kollektivtrafik. För att uppfylla syftet estimeras efterfrågemodeller med hjälp av data från Linköpings tätortstrafik och Sveriges länstrafikbolag. Modellerna formuleras med utgångspunkt från ekonomisk teori och tidigare studier innom området. Bland annat konstateras att resenärens tid är en viktig produktionsfaktor vid produktion av transporttjänster. I modellerna som formuleras förklaras resandet med den monetära avgiften för en resa, realinkomst, bilinnehav per person, petroleumpris och utbudskilometer per innevånare.

Transportekonomi Flygfrakt AB

Föreliggande arbete har utförts på Flygfrakt AB som ligger vid Landvetters flygplats någramil öster om Göteborg. Företaget är ett av Sveriges största enskilda transportföretag.Uppgiften som tilldelades var att göra en kostnadskalkyl angående transporten Flygfrakt utförför Ericsson i Borås som innefattar transport av telekomutrustning från Ericssons lager tillHuddinge.Syftet med arbetet förutom att göra en kostnadskalkyl är att se över vad som kan göras för attreducera kostnader för den aktuella rutten. Kalkylen kan också bli en standardrutin för hurkostnadskalkylering för andra åtagande av godstransporter.Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i det aktuella ämnet för att få en bred bas somunderlag. Vidare intervjuades VD: n för Flygfrakt AB angående det aktuellatransportuppdraget och dess kostnader. För att få kompletterande information gjordes ävenintervjuer med administrativ personal och förare.Efter analysen framkom förbättringsförslag som skulle reducera kostnader.

TGOJ-banan; en cost-benefit analys

Syftet med detta arbete är att studera de samhällsekonomiska konsekvenser som en uppstart av persontåg på TGOJ-banan, mellan Oxelösund och Eskilstuna, skulle innebära. På vägen fram för att uppfylla syftet med uppsatsen har ett antal frågeställningar pekat ut vägen och hjälpt till att föra in arbetet mot specifika problemområden. - Vilka kostnader är förenade med tågtrafiken jämfört med busstrafiken? - Vilken nytta uppkommer vid tågtrafik jämfört med busstrafik? - Hur stora är kostnaderna för järnvägen i förhållande till de uppkomna nyttorna? Ett väsentligt led i studien har varit att studera dagens resande för att kunna dra slutsatser om det framtida resande vid en uppstart av tågtrafik på sträckningen. Dagens kollektivtrafik resande, dagens resande på vägar i korridoren och resvaneundersökningar har varit faktorer som vägts in för att få fram det estimerade resandet.

Terminalstrategier för skogsflis på Södra Skogsenergi

Skogsbränsle är en viktig del av Sveriges energiförsörjning i och med det högt uppsatta målen som finns på förnyelsebar energi. För att skogsflis ska kunna konkurrera med andra energislag krävs en effektiv försörjningskedja från skog till mottagare. För Södra Skogsenergi är terminaler en viktig buffert i försörjningskedjan för att klara av den höga efterfrågan av skogsflis som råder under vintern. Men terminaler är dyra och medför risker och Södra Skogsenergi vill därför minimera den volym som måste lagras på terminal. Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag för hur terminaler ska användas och placeras i logistikkedjan för skogsflis med avseende på terminalantal och andel av årsvolym att lagra på terminal. Genom optimering av fyra olika försörjningskedjor med olika antal terminaler har problemställningen analyserats.

Kylkedjan för livsmedel - en kartläggning av den svenska distributionen med fokus på temperaturbrister

Projektets syfte är att kartlägga den kylda livsmedelsdistributionen från producent framtill butik och belysa framförallt de temperaturrelaterade brister som den är behäftadmed.Kylda livsmedel är beroende av att vistas i och hålla rätt temperatur. Detta för attönskad så stor del som möjligt av livsmedelskvaliteten ska bevaras. Idag finns ingaundersökningar som innefattar alla led i kylkedjan och som lyfter fram vilkatemperaturbrister som finns, var de finns och vilka problem de ger upphov till. Varje ledtittar endast på sitt flöde och risk för suboptimering uppstår.Vår kartläggning baseras på intervjuer med utvalda aktörer i samtliga led och andrapersoner med erfarenheter och kunskaper inom området. Vi har även tagit del avrapporter som gjorts och artiklar som skrivits inom kylkedjeproblematik.

Kan Arlandas koldioxidtak klaras genom effektivare utnyttjande av järnväg

Initiativet till detta examensarbete kom från Arne Karyds kurs Transportekonomi och miljö där vi blev intresserade av att titta närmare på Stockholm ? Arlanda flygplats och dess miljökrav.Examensarbetets inriktning och mål är att undersöka hur järnvägen kan bidra till att Arlanda ska klara av sina miljökrav i framtiden. Just nu pekar prognoserna på att verksamheten på Arlanda kommer att kunna hålla sig under det koldioxidtak som sattes av miljödomstolen 1991 i omkring fem år till (runt år 2010) utan att behöva begränsa flygverksamheten.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur mycket längre LFV eller Arlanda kan hålla sig under detta tak genom effektivare användning av tågtrafik på Arlandabanan och andra förbättringsåtgärder inom kollektivtrafiken, men utan att begränsa flygtrafiken. Idag utnyttjas Arlandabanan inte optimalt då staten lovade bort trafikeringsrättigheten på sträckan till de entreprenörer som hjälpte till att finansiera och bygga banan. Projektet var Sveriges första infrastrukturbygge där privata intressenter och staten hjälptes åt med finansieringen.