Vi behandlar i denna uppsats metoder för att minska Transaktionsexponering vid utrikeshandel. Uppsatsen är skriven på uppdrag av ett fallföretag och problematiken kring Transaktionsexponeringen sätts i relation till deras situation. Syftet är således att utifrån fallföretagets situation beskriva teorier kring området och genomföra ett test för att komma med förslag på en säkringsstrategi för företaget. Vi har tagit del av en riskanalysrapport från företaget samt haft öppna intervjuer med ekonomichef och controller. Vidare har vi laddat ner data från Sveriges Riksbank och Datastream.

Vi har valt att undersöka hur svenska börsföretag i dag redovisar och hanterar sin valutaexponering, särskilt med avseende på information om årliga nettoflöden i utländsk valuta, andel kurssäkring av utländsk valuta samt löptid på kurssäkring, och på vilket sätt rapporteringen kan belysa intressenters totala riskbedömning av ett företag..

Bakgrund och problem: Inom EU har normgivande organ inom redovisning länge försökt att harmonisera medlemsländernas externredovisning. Ett gemensamt regelsystem - IFRS implementerades för svenska noterade koncerner med början år 2005. Under många år har valutaeffektsredovisningen varit ett komplicerad och omdebatterat område. Före implementeringen av IFRS år 2005 redovisade svenska koncerner valutaeffekter i enlighet med RR 8 Effekter av ändrade valutakurser. Efter koncernernas konvertering till IFRS sker redovisning av valutaeffekter istället enligt IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

Vårt syfte är att genom en enkätstudie utreda om dagens stora svenska industri- och handelsföretag kan kvantifiera sin exponering av det ekonomiska värdet mot växelkursrisk. Vi vill också utreda huruvida de hanterar sin exponering mot växelkursdepreciering och -appreciering på ett sätt så att den blir asymmetrisk. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en enkätstudie på svenska noterade och onoterade företag. Metoden har därför i huvudsak kvalitativ karaktär, men har även kvantitativa inslag vid behandling av svar och test av resultat. Uppsatsen är av deskriptiv natur, då den främst syftar till att kartlägga svenska företags medvetenhet om sin växelkursexponering.