För att kunna styra våra avverkningsoperationer i skogen är vi beroende av någon form av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag är prognoser på utfall vid avverkning som ger en skattning av längd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt Prognoser kan vara till hjälp vid styrning av timmerflöden från skog till såg. Denna uppsats har till syfte att besvara frågorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhållas med hjälp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur påverkas möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrågar av hur stor Traktbanken är? Arbetet har bestått i att jämföra stocknotor från prognos, skördare, inmätning och postning samt simuleringar av hur olika Traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande efterfrågan. Skiftande efterfrågan har simulerats genom att skapa önskestocknotor ( detaljerad efterfrågan) för fyra olika efterfrågescenarier.

This study was an assignment for the company Holmen which is located in the region of Örnsköldsvik, Sweden. The study was focusing on the responsibilities of a forestry planner during the planning season. The study was investigating about how much time the planner spent in the office, in the car and out in the forest. Any other issues that would cause delays were also identified. To be more effective and to increase the number of objects to a district bank, a better preparation in the planning stage (for thinning?s or clear cuts) is needed as well as faster transition on to the next area.

Målet med studien var att undersöka konsekvenserna vid felaktig data i en Traktbank med avseende på avverkningsplanering och virkesleveranser. Studien genomfördes med data tillhandahållen av Sveaskog. 25 bestånd användes och med hjälp av data från dessa bestånd simulerades 200 bestånd med liknande egenskaper fram, i form av beståndsvariabler exempelvis volym/ha. Dessa 200 bestånd blev de bestånd som antogs ha sanna data. Dessa data fick senare i studien jämföras med bestånd som fått tilldelat fel.

This study in the subject of forest planning is made for Sveaskog and its aim is to develop tools that prognosticate outcome in terms of volumes per sort from not yet cut forest stands. The degree of detail is just to get reliable results for at least one months volumes, for Sveaskogs own forestland in the market region of Norrbotten that is about 100 000 m3fub. The course of action to accomplish this is regression analysis and the data consists of cut tracts on own forestland in Norrbotten during the years 2006, 2007 and 2008. That is a little more than 4 million m3fub. Two tools were made.

Due to soft grounds in combination with seasonal variation in soil humidity, there is a lack of stands that are possible to cut during spring and autumn in some geographical regions. For Holmen Skog this sometimes means that a large proportion of the contracted private forest is cut during the winter when the ground is frozen. One consequence of this is that the proportion of winter stands in the stand bank of own forest increases while spring and autumn stands becomes a scarcity. This in combination with milder winters, especially when there is a long period of reduced bearing capacity in spring or autumn, means that the situation rapidly can become critical. The overall goal with this study was to generate basic data for decision support in the work to achieve a sustainable distribution between own forest and contracted private forest in the stand bank. The study took place at Holmen Skog, district of Umeå, during autumn 2007 and was based on interviews and an analysis of harvest planning and delivery data. The study showed that there is a problem with how the cutting is distributed between own and contracted private forest during the year and that it foremost is the proportion of winter thinning of own forest that has increased in the stand bank.

Flerträdshantering har sedan länge främst förekommit i gallringar och vid skörd av biobränslesortiment. På senare år har svenska och kanadensiska forskare även gjort tidsstudier på tekniken i slutavverkningar där resultaten visar på en ökning av produktiviteten. Inom Holmen Skog har tekniken använts i slutavverkningar under ett par års tid men kunskap om vilken typ av skog den bör användas i och potentialen är okänd. Syftet med denna studie var att kvantifiera potentialen för flerträdshantering i slutavverkning inom Holmen Skog och beskriva de skogliga förutsättningarna. Det gjordes även en skattning av produktivitetsökningen och en maskinkostnadskalkyl för flerträdshanteringens effekter på skördarens drivningskostnad. Studien utfördes enligt följande: Stamnotor extraherades från slutavverkade trakter där flerträdshantering användes.