En allt större del av Sveriges hästar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hästar har ofta relativt hög Torrsubstanshalt och benämns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mängd mjölksyra än i våtare ensilage, och det i sin tur innebär att pH-sänkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jästsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det är ett problem eftersom ungefär 75 % av Sveriges hästar inhyses i stall med bara 1 till 4 hästar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i många fall inte går åt snabbare än den aeroba förskämningen framskrider.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

Vallfodret utgör basen i idisslarens foderstat. Innehåll av råprotein är relativt högt i vallfodret men idisslaren har svårt att till fullo utnyttja det. Idisslarens proteintillförsel består av mikrobprotein som syntetiserats i vommen och foderprotein som passerat onedbrutet genom vommen. Den sistnämnda proteinkällan är speciellt viktig för högavkastande djur. Problemet med vallfodret är att det innehåller en betydande andel råprotein som lätt fermenteras i vommen.

I dagens svenska fårproduktion hålls de flesta djuren på djupströbäddar av halm under stallperioden. Att få till en väl fungerande djupströbädd som brinner kan ibland upplevas som en utmaning då den mikroorganiska aktiviteten som sker i bädden är en komplicerad process. Eftersträvansvärt är att en stor del av miljön i djupströbädden är aerob, så att den önskade processen, kompostering, kan ske. En aerob miljö skapas då strömedlet klarar av att absorbera den urin och träck som avges till bädden. Vid kompostering sker en värmeutveckling och det organiska materialet omvandlas till mullämnen.

Composting is a process in which organic matter is mineralized by microorganisms. In January 2005 landfilling of organic waste was prohibited in Sweden. With this prohibition composting has become an important alternative to handle the produced organic wastes. One problem with continuous small-scale composting is the production of organic acids that will inhibit a further composting process. The aim of these theses was to study what effects temperature and dry matter content had on the production of organics acids, and what effect the organic acids had on the mineralisation of the substrate as well as the stability during storage of the product.

To succeed, and make money at your animal production you need to feed your animals with high quality fodder. Other condition to succeed is that you keep your production costs at a minimum. To be able to produce baled silage at a low cost it?s very important that the bales have a high density. Density is measured in kg dry matter (DM) per cubic meter. The purpose with this report was to learn more about making silage in round bales and to how much the bale density varies between different brands of round balers.

Fettavskiljarslam är ett avfall som uppstår hos restauranger och på platser där matfett och matoljor används. För att förhindra att fettet sätter igen avlopp fångas det upp med en fettavskiljare. Dessa fettavskiljare töms sedan av slambilar som vidare lämnar slammet antingen för mellanlagring eller direkt för rötning och bildandet av biogas. Ragn-­?Sells AB hanterar ungefär 27 000 ton fettavskiljarslam varje år. 6000 ton av dessa placeras i  mellanlagringscistern på  Högbytorp  där  en  settlingprocess får  äga  rum.

Två miljöproblem idag är ökade koncentrationer av växthusgaser i atmosfären och övergödning. Därför är två utmaningar att reducera utsläppen av växthusgaser och flöden av näringsämnen. Ytterligare en utmaning är att trygga energiförsörjningen i en värld där efterfrågan på energi ökar. Nya förnybara energikällor behöver utvecklas både för att trygga energiförsörjningen men även för att minska användandet av fossil energi. En förnybar energikälla är biogas som kan användas till el, värme och fordonsgas.

Att rena vatten är kostsamt, från både en ekonomisk och miljömässig synpunkt, då behovet av fällningskemikalier, kolkällor och energi är stort. Det är därför önskvärt att titta på alternativa lösningar som möjliggör reningsverk att bli mer självförsörjande och kretsloppsanpassande.Hammarby Sjöstadverket är en pilotanläggning för avloppsvattenrening belägen i Stockholms sydöstra stadsdel i Henriksdal och ägs av IVL, Svenska Miljöinstitutet samt KTH. Sedan pilotanläggning byggdes år 2002, har flera olika reningstekniker utvärderats där fokus ligger på att sträva efter miljövänliga och kretsloppsanpassade system. Bland annat har en förfällningsteknik, så kallad trepunktsfällning utvärderats. Trepunktsfällningen innebär att ett metallsalt följt av två olika polymer tillsätts i flockningskammaren i inbördes ordning för att på så sätt kunna reducera en högre halt av det organiska materialet.