Uppgiften bestod av att göra en undersökning av barkhanteringen vid Billerud Karlsborg AB med avseende på ekonomi och barkens Torrhalt. Undersökningen omfattar allt från stock till förbränning och eventuell försäljning av barken. Tidigare så förbrukades all bark i barkpannan, där ånga produceras för torkning av pappret och elproduktion i ångturbinen. I dag har stora delar av pappersbruket byggts om och effektiviseras, vilket medfört att bruket producerar mer ånga än vad som behövs och vad turbinen klarar av att förbruka. Den bark som inte förbrukas av Billerud försöker man sälja och barken som blir över lagras i en stor barkstack.

Vid betongframställning förekommer det spridningar i delmaterialens egenskaper som påverkar den färskaoch hårdnande betongen. Spridningarna i betongens delmaterial har studerats hos tre av Skanskas betongfabriker(Göteborg, Luleå och Norrköping), genom provuttag som analyserats hos Cementa Research.Provuttag har gjorts en gång per månad under ett års tid från fabrikerna. Delmaterialen som har analyseratsär ballast, cement, flytmedel och kalkfiller (endast hos Göteborg och Norrköping). Siktning av ballast0-8 mm har utförts med den traditionella siktningen. För kornstorlekar mindre än 0,25 mm, cement samtkalkfiller har lasersiktning använts.För att få en överskådlig bild över spridningarna hos delmaterialen har en analys utförts som illusteraravvikelserna med exakta siffror.

Att driva av vatten ur använd kokvätska (lut) från massakokarna kallas indunstning och är den mest energikrävande processen inom den kemiska massaindustrin. Dock måste det göras för att dessa lutar ska kunna förbrännas i sodapannan och kemikalierna återvinnas. På Gruvöns bruk i Grums innebär samåtervinningen av svartlut och rödlut att beläggningar lättare uppstår på utrustningen och arbetet med att förbättra och effektivisera processen pågår ständigt. Som ett led i detta arbete har luten undersökts med en mätare som bygger på aktiv akustisk spektroskopi. I detta examensarbete har ljudspektrum undersökts i syfte att korrelera dessa till lutens egenskaper med den främsta målsättningen att skapa en modell som kan prediktera Torrhalten.

Detta arbete innefattar en kartering av natrium- och COD-flöden i ett pappersmassabruk, samt en jämförelse med tidigare utförda karteringar. Med hjälp av analysdata från massaprover och filtrat kan tvätteffektivitet i massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvätteffektiviteten valts att presenteras med hjälp av en massbalans, tvättutbyte. Analyserna på massaproverna har gjorts på urkramat prov. Resultatet visar att jämfört med tidigare karteringar har tvättförlusterna ut ur sista tvättapparat på björkmassalinjen minskat med avseende på COD men inte med avseende på natrium.

Tillverkning av kemikalier för bl.a. pappers- och massa industri är en väsentlig del av Wibax koncernens verksamhet. En ny produktionsanläggning för framställning av flytande aluminiumsulfat, WiAL, togs i bruk i december 2004. Trots att framställningen av aluminiumsulfat inte är särskilt komplicerad, bör den ändå vara vältrimmad för att vara lönsam för företaget självt och ge en produkt av bästa kvalitet för Wibax kunder. Eftersom anläggning var helt ny saknade den historia och det fanns ett behov av att kartlägga processen och studera hur den uppförde sig.

This study was carried out at the request of the Swedish forest company Sveaskog which is an important producer of logging residues (branches and tops) intended for energy production. The company wanted to increase the average dry content to 60 percent in their delivered logging residues. At the time when this study was initiated, the dry content in the chipped logging residues originating from the Bergslagen district was at 52 percent. The aim of the study was to find out how windrows of logging residues could be arranged in order to help obtain desired properties such as increased dry content. Sveaskog had developed a system for evaluation of windrows and a standardized form was utilized to describe different properties of the windrows.

Efterfrågan på förnyelsebara och miljövänliga produkter har ökat under de senaste åren. Biobaserade plaster anses vara en av de mest lovande innovationer.   Det övergripande målet med examensarbetet var att undersöka möjligheterna att utvinna xylan och glukomannan ur rapshalm. Metoden som utnyttjades var en hydrotermisk extraktion. Inverkan av temperatur, pH och tid studerades genom att tillämpa ett faktorförsök på två nivåer.