Sök:

Sökresultat:

44 Uppsatser om Topografi - Sida 1 av 3

Påverkas corneas topografi av en silikonhydrogellins med högt modulus?

Syfte: 11 personer tillpassades med kontaktlinserna PureVision® alternativt PureVision Toric® för att se om bärandet av silikonhydrogellinser med högt modulus påverkar corneas Topografi.Metod: Försökspersonerna bar kontaktlinserna under dagtid i minst 15 dagar. Mätdata från innan och efter linsbärande jämfördes och analyserades med hjälp av topografen Corneal Analyser CA-100F från Topcon. Totalt analyserades 9 punkter på cornea: apex samt 1 och 2 millimeter ut från apex i temporal, nasal, inferior och superior riktning. Dessutom jämfördes e-värden och överrefraktion mellan de olika besöken. Endast mätdata från höger öga analyserades, då vänster öga förväntades reagera likadant som höger.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad mellan de olika mätningarna på de 9 analyserade punkterna, eller i e-värde.

Hög skyddsnivå för små avlopp i Härjedalens kommun

3 möten i 3 skalorMänniska - Natur:Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012?Byggnad - Plats:Hur förhåller sig byggnaden till Topografi och landskap?Människa - Byggnad - Natur:Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?.

En fornborgs topografi- och dess strategiska betydelse

Avsikten med uppsatsen är att undersöka och försöka utröna, huruvida fornborgarna under järnåldern kunde skydda de direkt/indirekt närliggande bybildningarna/handelsplatserna ur säkerhetsaspekt vid fara. Genom att välja fem fornborgar inom ett regionalt område med gemensamma nämnare och med hjälp av den komparativa metoden, jämför jag fornborgarna och deras omgivande miljöer med varandra, för att försöka besvara arbetets frågeställningar. Fornborgarna som ingår i analysen ligger samtliga i Botkyrka socken, strax söder om Stockholm. Fornborgarna är; Botkyrka 1:1, 105:1, 110:1, 127:1 samt 195:1. Viktiga aspekter med urvalet är att fornborgarna ej tidigare skall ha figurerat i några större undersökningar.

Opera i Stockholm, Stadsgårdskajen

Den nya Stockholmsoperan är placerad längst ut på Stadsgårdskajen, i blickfånget för både Stockholms inlopp och stadskärna. Byggnaden klättrar uppför Fåfängan med sitt snirklande system av terrasser och ramper, och förbinder därmed vattnet och kajpromenaden med berget, leder upp och över det till Folkungagatan. Rörelsen fortsätter inuti operan i byggnadens egen Topografi, med entréer och utblickar åt olika håll och på flera nivåer. Till dessa ansluter publika ytor som restauranger och utställningar, som är öppna för fler än bara operabesökaren..

Händelser vid Rickleån : 3 möten i 3 skalor

3 möten i 3 skalorMänniska - Natur:Hur sker mötet mellan människa och natur år 2012?Byggnad - Plats:Hur förhåller sig byggnaden till Topografi och landskap?Människa - Byggnad - Natur:Hur förmedlar byggnaden mötet mellan natur och människa?.

Penetration och absorption av vätska i kartong: en jämförelse av mätmetoder

Förståelse för hur vätska penetrerar in i kartong är mycket viktig vid bestrykning och tryckning. Det finns flera olika tekniker att mäta vattenabsorptionen i kartong, men vilken information som varje instrument ger eller hur de olika resultaten korrelerar med varandra är inte helt utrett. Syftet med detta examensarbete har varit att besvara följande frågor: - Vilken information erhålls med de olika teknikerna? - Hur korrelerar de olika instrumenten med varandra? - Hur förändras de olika kartongerna med olika ytlim? - Hur påverkar omrullning kartongen? Ytråhetsmätningar visar att kartongen får lägre Topografi efter omrullning. Omrullningen förändrar motsidan mera i ojämnheter som ligger tätt medan trycksidan förändras mera i ojämnheter med längre avstånd.

Glupförekomster i Uppsalaområdet

One special feature in the Swedish nature, mainly in the county of Uppland is one distinctive kind of dip, which can be distinguished from its fast and unaccounted drainage. These dips are called ?glupar? and can mainly be found in coarse-grained pebbled moraine under the highest shoreline (HK). During spring, and particularly when snowmelting occur, the wateramliptude fluctuates a lot until late summer or the beginning of fall comes; these dips are then often almost fully drained. During winter however, the waterlevel stands high.

A31KAX: Fusion

Målet är att skapa en mjuk övergång mellan bergsvägg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och Topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak får man terrasser som följer Topografin och leder  till utblickar mot söder, väster och öster. Här bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanställda och människor som passerar byggnaden för att ta sig till och från parken..

Prefabricerade nära nollenergihus : Fallstudie om energieffektivisering av konventionella byggnader

Målet är att skapa en mjuk övergång mellan bergsvägg och Hornsbruksgatan, genom en fusion mellan byggnadstypologi och Topografi. Förenandet som skapas mellan gata leder till ökad cirkulation genom byggnaden. Olika byggnadsdelar korsar varandra och integreras. Genom byggnadskorsningarna skapas det möjligheter för en programmix med ett trapphus som förenar park, bostad och kontor med gatan.Genom sluttande tak får man terrasser som följer Topografin och leder  till utblickar mot söder, väster och öster. Här bildas spontana mötesplatser mellan boende, kontorsanställda och människor som passerar byggnaden för att ta sig till och från parken..

Topografins inverkan på markvattenhalten i ett jordbruksdominerat avrinningsområde

Topography is an important parameter for catchment hydrology, since it is a driver for water flow. Moreover, topography serves as a basis for hydrological models, e.g. ?Top-model?, which is based on a topographical wetness index (TWI). Few studies of TWI have been conducted on agricultural catchment scale. Four fields were studied in a Swedish drained agricultural catchment in order to evaluate the influence of topography on soil wetness.

Peterhof and Drottningholm : a comparison of the formal parks' characteristic elements, structures and overall planning

Syftet med denna uppsats är att undersöka Peterhof och Drottningholm, två formella 16-1700-talsparker, i fråga om deras karakteristiska element och strukturer/övergripande planering. Peterhof och Drottningholm valdes som undersökningsobjekt eftersom båda parkerna har en anknytning till samma tid och en gemensam historia som respektive rikes kungliga parker. Det faktum att båda var exempel på parker långt från sina ursprungliga inspirationskällor har också gjort jämförelsen intressant att genomföra. Min metod är att jämföra parkerna genom att göra litteraturstudier och att på plats undersöka karakteristiska element, strukturer och övergripande planering. En tabell görs med hjälp av Anna-Maria Blennows Europas Trädgårdar (2009) och utgör grunden för vad som undersöks i de två parkerna.

När befolkades östra skärgården? : Bosättningsmönster under stenåldern.

Denna uppsats beskriver artefaktfynd som gjorts inom området. Genom att tidsbestämma artefakterna och i den mån det är möjligt att fastställa dess fyndplatser skapas ett spridningsmönster. Genom att samtidig granska klimat, havsnivå och Topografi mm skapas genom bearbetning och analys, diskussion och tolkning en schematisk bild över undersökningsområdets utveckling. Av denna kan man utläsa hur området befolkades, bosättningsmönster, det första jordbruket mm. Dessa fragment från stenåldern visar också på förändringar över tiden.

Cisternstaden - Loudden

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna ?cisternstad? kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten.

En fältstation : Svenska Högarna

Svenska Högarna är en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala läge i Östersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fältstationer som redan finns i fastlandet.En inventering av den kustnära undervattensmiljön har tidigare skett där och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas.Den är tillgänglig för forskning båda från hav och land. Det vill säga att forskarna ska kunna ta sig ute på havet med små motorbåtar direkt från stationen. En hanläggning som består av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt båtgarage är länkad till stationen.Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade Topografi samt förhåller sig till det befintliga programmet på ön som består bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen.Den ska hålla i tiden mot de hårda förhållanden som ön utsätts för under de olika årstiderna..

Framställning av digital höjdmodell för analys och visualisering av naturlik fiskväg : En tillämpning vid Strömdalens kraftverk, Gävle

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av Topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs.I det här arbetet används Topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom Topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område.

1 Nästa sida ->