Under 1980-talet skapades och utvecklades ett rättsinstitut som kom att bära namnet dold samäganderätt till fast egendom för makar och sambor. I ett flertal domar erkände domare att, under förutsättning att vissa premisser var uppfyllda, en make eller sambo kunde ha dold samäganderätt till den av andra parten ägda fasta egendom. Villkoren för dold samäganderätt står inte att finna i någon svensk lag utan villkoren är som oskrivna regel, liknande de som stiftas i de så kallade common-law länderna. I denna uppsats söker författaren finna de tolkningsmetoder och Tolkningsargument HD använde sig av för skapa detta rättsinstitut. Uppsatsens tyngdpunkt ligger i analysen av domskälen från fyra rättsfall.