Syftet med föreliggande studien var att undersöka om sjuksköterskors egna rökvanor påverkar attityden till tobakspreventivt arbete på sjukhuset, både till tobakspreventivt arbete med patienterna och attityden till rökfritt sjukhus. Studien är empirisk och utfördes genom kvalitativa intervjuer med sex sjuksköterskor på en vårdavdelning på ett sjukhus i södra Sverige. Data från intervjuerna analyserades och resulterade i sju olika teman: Preventiva rollen, Kunskap om prevention, Vem skall leda det preventiva arbetet, Rökkontroll, Utbildningsnivå och rökning, Sjuksköterskan, en förebild?, Vem ska hjälpa patienten vid rökstopp på sjukhuset?, Är det någon skillnad mellan icke rökande och rökande vad avser rökpreventionen?. Den preventiva rollen hamnade i fokus och skillnader fanns mellan rökande och icke rökande sjuksköterskor både vad gäller preventivt omvårdnasarbete och kontroll.

In this thesis, the introduction of smoke-free restaurants and bars in several EU Member States in a policy convergence perspective is studied. The thesis sets out to explain whether policy convergence has occurred and the possible explanations connected with it. It is stated that 15 out of 25 EU Member States had introduced or decided to introduce smoke-free restaurants and bars up to April, 2006. Out of all the countries in the world, 35, including the EU Member States, had introduced or decided to introduce smoke-free restaurants and bars. The result is analysed by using policy convergence theory and by putting the case in a global environment where tobacco control has become an ever more central theme for public health policy.The EU Member States are different in several ways considered to be important factors for policy convergence, such as cultural, institutional and socio-economic similarities, and the conclusion is made that EU membership has been a most crucial factor for the rapidity of the policy diffusion.