SAMMANFATTNINGBakgrund: Tobaksbruk är ett stort folkhälsoproblem och majoriteten av alla människor som använder tobak började sitt Tobaksbruk i tonåren, därför är det viktigt med information om Tobaksbruk i tidig ålder. Den evidensbaserade metoden Tobaksfri duo infördes 2010 på tre skolor i Uppland. Tobaksfri duo är ett långsiktigt arbetssätt som bygger på information och attitydpåverkan bland ungdomar mellan 12-15 år.Syfte: Syftet med studien var att studera föräldrars åsikter om och upplevelser av tobaksfri duo.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie med en deskriptiv design och semistrukturerade fokusgrupper i två olika skolor med totalt fem deltagare.Resultat: Tre kategorier framkom: Samstämmig syn på att motstå Tobaksbruk, Vuxnas engagemang är nyckeln till tobaksfria ungdomsår och Redskap för att nå framgång. Resultatet visade att föräldrarna var mycket positiva till metoden då den innehöll olika faktorer för att hjälpa ungdomar att motstå tobak. Det är av vikt att samtliga i skolan, både elever och personal, följer metodens budskap.

Introduktion: Socialstyrelsen (2013) visade i sin senaste rapport att 24,3 % av Sveriges befolkning använde sig av tobak dagligen i åldern 16-84. Tobaksbrukets inverkan på den orala hälsan visade på en ökad risk för parodontit. Internationella studier har visat att Tobaksbruket hos meniga och specialistofficerare är omfattande och dess form varierar beroende på anställningsgrad och livsstilsfaktorer. Den orala hälsan påverkar individens livskvalitét och den allmänna hälsan i övrigt.Syfte: Beskriva Tobaksbruket och upplevelsen av den orala hälsan bland en grupp meniga och specialistofficerare vid en försvarsenhet i Sverige.Frågeställningar: Vilken tobaksform förekommer? Finns det speciella tillfällen för Tobaksbruk? Hur upplevs den orala hälsan?Metod: EnkätstudieResultat: Av de 52 som deltog i studien brukade 24 (46 %) tobak.

Det tobakspreventiva arbetet är en av samhällets största utmaningar.Syftet med studien var att beskriva Tobaksbruket och dess förändring över tid (1983-2003) iett slumpmässigt urval av individer 15-70 år i Jönköpings kommun. Den specifikamålsättningen var att analysera tobaksvanorna i relation till socioekonomiska förhållanden,personlighet, tandvård och tandvårdsvanor. Studien utgjordes av tre epidemiologiskatvärsnittsstudier utförda åren 1983, 1993 och 2003. En klinisk och röntgenologiskundersökning utfördes av mun och tänder. Individerna fick även besvara ett frågeformulär.Resultaten visade en statistiskt signifikant minskning av Tobaksbruket från 31 %Tobaksbrukare 1983 till 24 % såväl 1993 som 2003.

Bruket av tobak har idag blivit en viktig folkhälsofråga eftersom rökning och snusning har negativa effekter på såväl allmänhälsa som munhälsa. Trots det röker nästan var fjärde svensk kvinna och var femte svensk man. Syftet med den här studien var att kartlägga tobaksvanorna bland förstaårsstudenterna på sjuksköterske-, tandhygienist- och folkhälsopedagogiska programmet samt att undersöka vilka kunskaper studenterna på respektive program har om tobak och dess effekter i munhålan. Studien genomfördes som en enkätundersökning där 121 enkäter delades ut till studenterna på de tre programmen. Resultatet visade att 7% av studenterna var dagligrökare och 17% var feströkare.

Bakgrund: Enligt WHO utgör Tobaksbruk det största hotet mot människors hälsa och orsakar varje år många dödsfall i världen. Tobaksrelaterade sjukdomar kostar sjukvården årligen allt större summor och behovet av vård förväntas öka. Sjuksköterskor är den största yrkesgruppen inom vården och de spelar en viktig roll som hälso¬främjare. I sitt arbete når sjuksköterskan en stor del av den rökande befolkningen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med patienter som röker.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett omfattande problem som kan leda till sjukdom, sänktlivskvalitet och tidigare död för människor. Det ligger i sjuksköterskans yrkesfunktion attidentifiera och aktivt förebygga hälsorisker samt vid behov motivera till förändrad livsstil. Detfinns fyra särskilt prioriterade ohälsosamma levnadsvanor att förebygga och motivera tillförändring vilka är Tobaksbruk, alkoholkonsumtion, otillräcklig fysisk aktivitet ochohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor är vanligt förekommande, berör därmed mångamänniskors hälsa och välbefinnande vilket också resulterar i stora samhällskostnader ISocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder konstateras att detfinns behov av mer effektiva strategier för livsstilsförändringar än de traditionella. En modernoch evidensbaserad sådan metod är Motiverande samtal.

Ungdomar lever inom en social kontext vilken direkt samt indirekt påverkar deras ställningstaganden gentemot cannabis. För att motverka att bruket ska öka i framtiden bör man se över vilka risk- samt skyddsfaktorer som påverkar deras attityder samt bruk av drogen. Idag råder en oro över att legaliseringsdebatten runt om i världen kan resultera i en negativ följd i form av allt mer liberala attityder bland den yngre generationen. Syftet med denna studie är därav att undersöka relationen mellan ungdomars attityder, eventuella bruk och de risk- samt skyddsfaktorer vilka finns i deras sociala omvärld. Resultatet från föreliggande studie visar att ungdomarna i den berörda kommunen har en restriktiv inställning gentemot cannabis dock visas en liberalare attityd bland de som testat substansen.

Hypertoni finns bland uppskattningsvis 1,8 miljoner svenska invånare. Riskfaktorer för att utveckla hypertoni är Tobaksbruk, alkoholintag, felaktig kosthållning, låg motionsnivå och stress. Ändrad livsstil utgör grunden i behandlingen och distriktssköterskan har en viktig preventiv funktion som syftar till att ge patienten förutsättningar att införliva hälsosamma levnadsvanor. Syftet med examensarbetet var att jämföra olika förebyggande interventioner och vilken effekt de har på blodtrycket bland patienter med hypertoni. Målet var att sammanställa befintlig kunskap och synliggöra den för yrkesverksamma inom området.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och Tobaksbruk.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare.Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa?Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen.Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor.

Introduktion: Folktandvården skall erbjuda tandvård för alla barn och ungdomar till och med det år de fyller nitton, dessa år kallas friår och tandvården under denna period är kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvården bygger på att patienten betalar per tillhandahållen tjänst. Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter det att friåren upphört Frågeställningar: Finns det skillnader mellan könen vad gäller deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört?Finns det skillnader mellan Tobaksbrukare och icke Tobaksbrukare med avseende på deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter friåren upphört? Metod: Studien är gjord med hjälp av enkätundersökning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tänderna två gånger per dag. På frågan om deltagarna hade för avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsätta besöka tandvården regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsätta besöka tandvården efter att friåren upphört.

AbstractTidigare studier har visat att fritidsgårdsbesökare löper ökad risk att utveckla antisociala beteenden, genom att börja använda tobak, alkohol och droger. Föreliggande syfte med undersökningen var att ta reda på om de kommunalt drivna fritidsgårdarna i Sandviken innebär risk eller skydd för unga besökare, vad gäller användning av tobak, alkohol och droger; samt att undersöka könsskillnader gällande bruk av dessa substanser, skillnader mellan Tobaksbrukande och icke Tobaksbrukande ungdomar vad gäller alkoholkonsumtion samt undersöka vilken inverkan föräldrars Tobaksbruk har på ungas tobaks-, alkohol- och drogvanor. En enkätundersökning gjordes bland 163 ungdomar i årskurs 8. I denna framkom att fritidsgårdsbesökare snusar i högre utsträckning än icke besökare. I övrigt fanns inget som tyder på att fritidsgårdsbesökare skulle röka, dricka alkohol eller använda droger i högre grad än icke besökare.

This study was conducted in the Master program at The Music Pedagogical Center (MPC) at The Royal College of Music in Stockholm. Korta musikresor (Short Music Journeys) is the Swedish term used for a receptive method of music therapy adapted from the tradition of The Bonny Method of Guided Imagery and Music (BMGIM) and the theory and practice of Expressive Arts Therapy. The KMR method uses carefully selected short pieces of music, lasting between 2 and 5 minutes, to work on various psychological problems and life- crises. The music session is conducted in a slightly altered state of consciousness with a clear focus being established beforehand in a verbal dialogue with the psychotherapist. There is also the possibility of using artwork to process and explore the imagery after the music listening.

I detta arbete besvaras frågorna angående tobak och parodontit utifrån en vetenskaplig grund. Rökning är starkt förknippad med olika former av negativa hälsoeffekter som parodontit. Utifrån olika studier har det visat sig att rökare har en större prevalens och svårighetsgrad av parodontit jämfört med icke-rökare. Rökare uppvisar även mer fästeförlust samt bennedbrytning. Graden av rökexponering är proportionell med parodontitutvecklingen. Ju fler cigaretter som förbrukas innebär desto svårare parodontit.

Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Tobaksbruk är förknippat med ohälsa, stor risk finns att drabbas av följdsjukdomar. Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter och upplevelser av att arbeta med tobaksavväjning i grupp. En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Åtta distriktssköterskor som arbetar med tobaksavväjning i grupp har intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.