Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i Säffle med huvudmålsättning att rationalisera och standardisera hanteringen av Tillsatsmaterial, fästelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett Tillsatsmateriallista där man kan se alla Tillsatsmaterial som används vid byggandet av Volvobussar i Säffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den Tillsatsmateriallista som ska användas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka på ett Tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de används och en ungefärlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillägget per buss, kommer att sjunka då onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som använd sällan hanteras på annat sätt.En komplett databas över alla Tillsatsmaterial har även tagits fram, som gör att man kan söka på ett Tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av Tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka Tillsatsmaterialmaterial som används. Projektet har även utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen på bussen.

Detta examensarbete har genomförts vid Volvobussar i Säffle med huvudmålsättning att rationalisera och standardisera hanteringen av Tillsatsmaterial, fästelement mm, vid tillverkningen av bussar.Som reslutat av arbetet finns nu en komplett Tillsatsmateriallista där man kan se alla Tillsatsmaterial som används vid byggandet av Volvobussar i Säffle. Denna lista kommer dessutom att ligga som grund för den Tillsatsmateriallista som ska användas i de andra bussfabrikerna inom Volvokoncernen. Med den nya listan finns nu det möjlighet att söka på ett Tillsatsmaterial och se precis inom vilka stationer de används och en ungefärlig förbrukning per standardbussmodell. Sammantaget gör detta att kostnaderna, pristillägget per buss, kommer att sjunka då onödiga artiklar sorterats bort och artiklar som använd sällan hanteras på annat sätt.En komplett databas över alla Tillsatsmaterial har även tagits fram, som gör att man kan söka på ett Tillsatsmaterial och se hur det ser ut, inom vilken kategori av Tillsatsmaterial det tillhör och vilken leverantör det har.Projektet har gjort att man inom produktionen har utvecklat sina rutiner för att löpande kontrollera vilka Tillsatsmaterialmaterial som används. Projektet har även utvecklat rutinerna för att kontrollera hur ett material ligger i strukturen på bussen.

Självkompakterande betong (SKB) eller som den också kallas vibreringsfri betong upptäcktes och utvecklades i Japan i slutet av 1980- talet. Anledningen till detta utvecklingsarbete var att betong gjutning väldigt kämpigt och tillgången på erfarna betongarbetare började bli låg. I Sverige använde man självkompakterande betong året 1993 som tekniken hämtades hem av CBI Betonginstitutet.Användning av självkompakterande betong leder till många fördelar som skiljer sig från den vanliga betongen avseende arbetsmiljö t.ex. slipper man vibrering och undviker tungt arbete som i konsekvens minskar antal skador på arbetsplatsen. Utöver detta ger SKB förkortad arbetstid, bättre utförande och möjlighet till arbetskraftbesparing.Sedan 1997 har Sverige ökat användning av SKB i platsgjutning medan andra länder som Danmark har gått fram till ca 30 % av sin platsgjutning.

Detta examensarbete undersöker hur Quartzene® som Tillsatsmaterial påverkar hållfastheten hos betong. Arbetet sker i samarbete med företaget Svenska Aerogel AB som också äger patent på Quartzene®. Ämnet har vissa likheter med andra Tillsatsmaterial som används i Sverige. Quartzene® har dock ett kartlagt innehåll vilket är en fördel jämfört med de andra Tillsatsmaterialen som måste analyseras innan användning.Syftet är att prova hur Quartzene® i olika doser och diverse sammansättningar påverkar hållfastheten hos betong. Litteraturstudier har legat till grund för de praktiska provningarna och analyserna av givna resultat.

Wipro Infrastructure Engineering i Östersund, tillverkare av hydraulcylindrar, vill anpassa tillverkningen av två högvolymsprodukter i det manuella produktionsflödet genom resurssnålare tillverkning för att möta det nya kundkravet om en ledtid på 48 timmar mot tidigare ledtid på 10 arbetsdagar.Produktionen av hydraulcylindrarna Reach och Sideshift kan delas in i en sekvens om fyra processteg; maskinbearbetning av cylinderrör och kolvstång, svetsning, montering och slutligen lackering och packning.Värdeflödeskartor över det nuvarande tillståndet för hydraulcylindrarna Reach och Sideshift visade att den värdeskapande tiden i processerna stod för 2,1 % och 1,6 % av ledtiden för Reach respektive Sideshift. Genom observationer identifierades slöserier främst i lager och väntan.  Aktiviteter som inte tillför värde men som är nödvändiga identifierades främst i materialförsörjningen av Tillsatsmaterial till processerna. Arbetsinnehållet och arbetsmängden till respektive process styrs genom produktionsberedning i ett MPS-system. Varje process arbetar individuellt utan hänsyn till behovet i nästa process. Detta medför att produktionsprocesserna upplevs som isolerade öar som trycker fram material genom hela tillverkningen.Med värdeflödeskartor av nuvarande tillstånd som grund och med Lean-metodik som angreppsätt, skapades värdeflödeskartor som visar på ett önskat framtida tillstånd.

På uppdrag av CWR Engineering AB har en undersökning utförts över huruvida det är möjligt att skapa ett verktyg som kan hjälpa den mekaniska konstruktören inom processindustrin att höja kvalitetssäkringen och effektiviteten i sitt arbete med utrustningsritningar. Arbetet i utvecklingsprocessen i processindustrin strävar mot en tvärfunktionalitet. All konstruktion grundas i Piping and Instrumentation Diagram (P&ID) där processen för exempelvis en kemikaliefabrik beskrivs i 2D-format med rörledningar, utrustningar och instrument specificerat till sort, men inte position. Dessa utrustningar ska sedan beskrivas detaljerat i en 2D-ritning. 2D-ritningen är i sin tur underlag för modellering av utrustningen i 3D.