Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet. Även orter med en stillastående eller negativ utveckling behöver planering och i vissa fall riktade insatser för att överleva. Tillväxt är inte det mest troliga scenariot för alla då resurserna är regionalt ojämnt fördelade (Westholm red.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.