Denna uppsats behandlar de relativa prisökningar som skett för snusprodukter i Sverige och vill undersöka om dessa har lett till minskad efterfrågan som nationalekonomisk teori föreslår. Utifrån teori och tidigare forskning har en efterfrågemodell konstruerats för att möjliggöra en statistik undersökning.Variablerna som ingår i modellen är inhämtade från Statistiska centralbyråns prisenhet och Swedish Match AB och inkluderar prisuppgifter för varor, försäljningsstatistik och disponibel inkomst under tidsperioden 1999-2009.Resultaten från regressionsanalyser för Tidsseriedata visar på att de ökade priserna har haft en negativ inverkan på efterfrågan på snus under den gällande tidsperioden, men att denna effekt varit förhållandevis liten..

Denna uppsats behandlar hur prisbildningen på fastigheter ser ut i Sverige. Syftet är att analysera prisbildningsmekanismer för småhusmarknaden, speciellt fokus läggs på fastighetsskatten. Genom insamling av Tidsseriedata på kvartalsnivå för åren 1990- 2007 för hela landet samt regionerna Stockholms län, Sydsverige och mellersta Norrland har regressioner genomförts för att studera olika variablers inverkan på småhuspriserna.Variablerna som studerats är hushållens inkomst, bolåneränta, fastighetsskatt, Affärsvärldens generalindex samt förgående års fastighetspris. Resultaten visar att skatten i viss mån påverkar prissättningen. Vidare konstateras att inkomsten är den viktigaste variabeln samt att bolåneräntan uppvisar signifikanta resultat för prispåverkan..

I uppsatsen söker vi orsakerna till hushållens sparbeteende. Detta görs genom en komparativundersökning avseende sju europeiska länder. Vi använder en utvidgad livscykelmodell för attbestämma nio olika förklaringsfaktorer till hushållens sparbeteende. En modell specificerassom testas med poolad Tidsseriedata. Två skattningar genomförs, en som förklarar hushållenssparbeteende utifrån en gemensam funktion samt en som förklarar hushållens sparbeteendeinom respektive land.Vi finner att förklaringsfaktorernas inverkan på sparkvoterna för de undersökta ländernaskiljer sig åt.

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporäntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet täcker perioden 2004 till 2012 och hämtas direkt från NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjälp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för händelseperioderna. För att ta hänsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell Tidsseriedata och dess varians används en EGARCH-modell. Resultatet tyder på en signifikant negativ korrelation mellan reporäntan och marknadspriserna på Stockholmsbörsen.

I denna studie undersöks effekterna av en minskning av den svenska kärnkraften på elpriset för svenska hushåll på den nordiska elmarknaden. En grafisk modell som är baserad på utbudskurvan för elkraft och en ekonometrisk modell har används i analysen. Den ekonometriska modellen bygger på Tidsseriedata över perioden 1970-2013 för sex variabler som historiskt kan antas ha påverkat elpriserna. Studien har avgränsats till insamling av datamaterial från Sverige, Norge, Finland och Danmark. Resultatet från den grafiska modellen visar att en 20 procents minskning av den svenska kärnkraftsproduktionen skulle leda till en höjning av hushållens elpriser med drygt 9 procent.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilka faktorer som påverkar de svenska småhuspriserna, och i så fall hur och i vilken utsträckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolåneräntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan på fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjälp av en stock-flow modell. Tidsseriedata från 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda både ett kort- och långsiktigt samband. Resultatet bekräftar reporäntan och disponibel inkomst som två viktiga faktorer för att förklara det långsiktiga sambandet med priserna på småhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer såsom BNP, hushållens skuldsättning och arbetslösheten. På kort sikt är dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, ränta, BNP och hushållens skuldsättning är också viktiga krafter för att förklara småhuspriserna.

BakgrundEn stor majoritet av Sveriges befolkning sparar i fonder. Utbudet av fonder är mycket omfattande och det kan vara svårt för den enskilda fondspararen att välja fond. Till hjälp för investeraren finns företag som betygsätter fonderna utefter prestation. Det största av dessa företag är Morningstar.SyfteVårt syfte är att undersöka huruvida det föreligger ett samband mellan Morningstars fondrating och framtida prestation. Vidare ämnar vi jämföra prediktionsförmågan hos Morningstars rating med en alternativ rating, baserad på Sharpekvot.GenomförandeTidsseriedata över fondkurser och Morningstar-rating för Sverige-domicilierade fonder samlas in.

Bakgrund: Förtroendet är en av de viktigaste förutsättningarna för en framgångsrik och likvid aktiemarknad. Stora fluktuationer på aktiemarknaden riskerar minska investerares förtroende för marknaden och dess effektivitet. Anomalier är ett typexempel på oförklarade upp- och nedgångar på aktiemarknaden som studerats i samband med marknadseffektivitet. Vad som driver anomalier råder det inom forskningen delade meningar om. Klassisk ekonomisk teori har fått störst genomslag inom forskningsområdet, dock har ingen entydig förklaring till fenomenet kunnat ges.