Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva fåglarnas reproduktion och hur den skiljer sig från däggdjurens. I studien har störst vikt lagts på värphöns men många aspekter som beskrivs gäller även för vilda fåglar. Reproduktionen beskrivs översiktligt för både värphöna och tupp. Reproduktionsorganen beskrivs anatomiskt, fysiologiskt och histologiskt samt en del om det endokrina systemet och dess påverkan på hönsens reproduktion ingår också. I uppsatsen beskrivs även hur ljuset kan påverka framförallt hönans äggläggningscykel. Slutsatsen av denna litteraturstudie är att fåglarnas reproduktionsorgan ser annorlunda ut och har flera funktioner som inte är analoga med däggdjurens, men det finns också vissa likheter.

This project was initiated by a veterinarian, that at stallion performance tests for breeding during a number of years, noted breed differences in various types of testicular disorders. Therefore it was of interests to examine the proportion of testicular disorders within certain breeds. The aim with the project was in a first part to study cryptorchidism in common horse breeds in Sweden. Information about castrations of stallions performed during a 10 year period (2000-2009) was collected from computerized case records at five animal hospitals. The case records showed the numbers of castrations, normal cases and cases preformed on stallions with cryptorchidism, abdominal respectively inguinal.

I Sverige ser vi idag ett ökat intresse för uppfödning av köttrasdjur. Då de flesta av hondjuren går med tjur för naturlig betäckning, är det av stor betydelse att välja en frisk, högfertil tjur för att få god reproduktion och avkastning i besättningen. För att undersöka tjurens potentiella fertilitet görs en så kallad Bull Breeding Soundness Evaluation, där bland annat mätning av pungomkrets ingår. Mätning av pungomkretsen används som ett indirekt mått på testiklarnas spermieproducerande förmåga.Syftet med studien var att undersöka om pungomkretsen hos de köttrastjurar som individprövas vid prövningsstationen i Gismestad har förändrats under årens lopp.Totalt 1332 tjurar från fyra av de vanligaste köttraserna i Sverige (Angus, Charolais, Hereford och Simmental) från 13 prövningsomgångar under åren 1997-2010 ingick i studien. Journalanteckningar från slutbesiktningen av tjurarna sammanställdes och analyserades.Resultatet visade att pungomkretsen i medeltal var 34,7 cm för samtliga tjurar oavsett ras eller ålder, vilket är väl över de fastställda minimigränser som används vid prövningsstationen.

Alpackor blir alltmer populära som ullproducenter och sällskapsdjur, både i Sverige och i övriga världen. Detta ökar kraven på ett effektivt avelsarbete, i synnerhet då alpackor av naturen har en långsam reproduktion. En viktig del i det arbetet är att kunna skilja ut och använda lovande avelshanar så tidigt som möjligt och att undvika tjuvparning med mindre lämpliga hanar. I litteraturen anges att alpackor uppnår puberteten någon gång mellan 1 och 3 års ålder, vilket är ett stort spann. Puberteten är dock en successiv process med många olika definitioner, bland annat fullt utvecklade könsorgan, libido och en viss minimikoncentration av spermier i ejakulatet.