Denna uppsats handlar om arvsrätt och testamentsrätt. Syftet är att påvisa de skillnader ett testamente gör på den arvsrätt som är beskriven i ärvdabalken. Ett testamente som är testators sista vilja måste dock böja sig för vissa regler. Dessa regler är beskrivna i uppsatsen. Uppsatsen börjar med en beskrivning om vad som händer när någon avlider och det inte existerar något testamente.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente är förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var även att utreda gällande testamentsrätt, redogöra för regleringen kring Testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnå syftet har jag använt mig av en traditionell juridisk metod där lagar, förarbeten, rättspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente är en strikt personlig rättshandling som uttrycker den avlidnes vilja beträffande kvarlåtenskapen och dess fördelning. Genom att upprätta ett testamente kan den enskilde frångå den legala arvsordningen och själv bestämma vilka som ska få ta del av egendomen.

Syftet med denna uppsats var att utreda gällande rätt vid tolkning av testamente. För att uppnå syftet har jag använt mig av en traditionell juridisk metod, där jag studerat doktrin, lagstiftning, förarbeten och den rättspraxis som finns inom området. Genom att upprätta testamente kan den enskilde förordna hur hans kvarlåtenskap ska fördelas, om han vill frångå den legala arvsordningen. Testationsfriheten är emellertid inte helt obegränsad, utan arvinges rätt till laglott och makes rätt till basbeloppet inskränker till viss del denna rättighet. Uppkommer oklarheter beträffande testamentet vid verkställigheten, blir förordnandet i behov av tolkning.

Presumtionsreglerna i 11 kap. ÄB får anses vara ett hjälpmedel vid tolkning av testamenten som i sig inte ger tillräcklig ledning för vad testatorn avsett ska hända med sin kvarlåtenskap. Dessa presumtionsregler är tänkta att ge uttryck för vad testatorer i allmänhet vill ska hända med sitt arv efter sin bortgång i specifika situationer. Att reglerna ska ge uttryck för vad den ?genomsnittlige? testatorn vill innebär att reglernas utformning måste vara av generell karaktär.