Utifrån den dödliga attacken som ägde rum mot tidskriften Charlie Hebdo i januari 2015 har en dokumentanalys av svenska mediers bevakning av händelsen genomförts. Utgångspunkten i arbetet är Cohens moralpanikbegrepp. Frågorna som ställdes var hur bevakningen av attentatet såg ut, om konceptet för moralpanik kan appliceras på den svenska mediebevakningen, samt vilken definition som ligger till grund för mediernas rubricering av dådet som en Terrorattack. Resultaten visar att attentatet ägnades mycket utrymme i den tryckta pressen, dock med vissa interna skillnader i innehållet, samt att delar av moralpanikbegreppet går att applicera på mediebevakningen. Det framkom även att media inte följer lagstiftarens definition då dådet rubricerades som en terrorhandling..

Teknikens utveckling går i en rasande fart och idag kan man köpa en avancerad obemannad luftfarkost i butik. De obemannade luftfarkosterna kallas för multirotorfarkoster, eller i folkmun för drönare. Dessa multirotorfarkoster kan leverera en dödlig last med stor precision av någon utan större tekniskt kunnande. I stadsmiljö vid stora folkansamlingar skulle det idag vara svårt att stoppa en sådan inkommande attack utan att riskera ytterligare skador. Det här arbetet går ut på att belysa problemet och studera tekniken.

Linda Larsson (2010)Syftet med uppsatsen är att göra en litteraturstudie och genom den försöka se om det finns någon koppling mellan islam och terrorism. Jag skall se på vad andra forskare skrivit om ämnet och se ur vilka aspekt de tagit upp mina valda frågeställningar. Jag har valt att ha 11 september och den Terrorattack som skedde då samt den massmediala bevakningen av denna händelse som utgångspunkt för min uppsats. Det jag kommer fram till är att religionen som enskild faktor inte ligger bakom terrorismen men att den sammankopplad med sociala, politiska och ekonomiska faktorer faktiskt inverkar. Dessa faktorer påverkar varandra och kan tillsammans utgöra en negativ grundstomme för terrorismen.Islamism och terrorism, En kvalitativ studie av sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen: C-uppsats, religionsvetenskap.

"In the eye of the beholder- A didactic study of Swedish teachers and textbooks in history?s reasoning about nine eleven and its aftermath" by Emmy Johansson and Emma Svanström aims to show which picture both teachers and textbooks on elementary school and upper secondary school want to mediate on the subject. The study also strives to compare the teachers view with the textbooks.To achieve these goals the study uses materials from eight interviews and fifteen textbooks. The methods are a combination of interviews and textual analysis inspired by the scientist Elizabeth D. Herman.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i de dramatiska händelserna i USA den 11 september 2001.Det amerikanska samhället och hela den västerländska världen togs på sängen av en Terrorattack vars resultat och konsekvenser sällan har skådats. Den genomfördes på ett sätt som det ameri-kanska luftförsvaret inte var förberett på att möta. De västerländska försvarsmakterna är upp-byggda för att möta konventionella hot. Så är även det svenska luftförsvaret som baserar sin upp-byggnad på en hotbild från det kalla kriget. Med asymmetri som teoretiskt ramverk beskriver denna uppsats de nya hotbilder som storskalig terrorism utgör.

Efter genomförd studie drar vi slutsatsen att de teoretiska ekonomiska modellerna som används i en fundamental analys svårt kan appliceras på en så kort period som en månad efter terrordådet den11 september 2001. Vi konstaterar också att marknaden under denna period präglades av ett stort mått av psykologi. Variablerna branschtillhörighet, företagsstorlek, betavärde, p/e-tal, soliditet och internationell exponering ger inget underlag för utformandet av en portfölj för att gardera sig mot framtida extrema globala händelser. Slutligen presenterar vi våra råd för en aktieplacerare som vill gardera sig mot kraftiga nedgångar till följd av någon sorts extrem global händelse, sk event risk: ? Genom en väldiversifierad portfölj undgår man att drabbas av extrema nedgångar.? Aktieägande ska ses på lång sikt.? Då det i praktiken för gemene man torde vara svårt att nyttja en nedgång på grund av enoväntad event för en placering och ett snabbt klipp på aktiemarknaden synes det bästarådet för en privatperson vara att köpa aktier och fondandelar regelbundet under en långtidsperiod och följaktligen undvika mycket kortsiktig spekulation enligt citatet:- When in Doubt Stay Out!? Enligt event risk teorin bör en aktieplacerare vara medveten om risken med blankning vidextrema händelser.? Vår undersökning ger vid handen att den fundamentala aktieanalysen inte har storbetydelse på kort sikt, utan ska ses som en del av en långsiktig strategi när man väljeraktier till sin portfölj.