Självhjälpsbehandlingar har visat sig vara ett effektivt behandlingsalternativ för en rad psykologiska besvär, speciellt om de kombineras med någon form av stöd från Terapeut. Samtidigt kan behandlingsformen vara förenad med en del svårigheter att självständigt följa instruktioner och på egen hand genomföra behandlingsinterventioner. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan följsamhet till behandling och utfall och hur denna påverkades av tillgången till Terapeutstöd vid multikomponent självhjälpsbehandling för insomni. 88 deltagare randomiserade till två behandlingsbetingelser, med eller utan veckovisa telefonkontakter med Terapeut, studerades. Resultaten indikerar att en hög följsamhet till vissa behandlingstekniker predicerar ett bättre behandlingsresultat medan följsamhet till andra inte gör det.

Inledning: Vad är det egentligen som händer i den Terapeutiska relationen mellan Terapeut och patient? Som psykodynamisk Terapeut kan det tyckas självklart att grubbla över den Terapeutiska relationens kvalitet eftersom relationen mellan patient och Terapeut är central för förändringsprocessen.Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska patienters upplevelser av den Terapeutiska relationen.Frågeställningarna fokuserar på patienters beskrivningar av den Terapeutiska relationen, vad som upplevs som hinder respektive främjande för den Terapeutiska relationen samt upplevelser av betydelsefulla ögonblick under terapin.Metod: I studien intervjuas fem patienter vars psykodynamiska terapi omfattat minst 50 sessioner.Resultaten visar att lugn och närvaro hos Terapeuten är betydelsefullt för den Terapeutiska relationen. Den återkommande ritualen och rummet, som patienterna går in i vid varje samtal, är viktigt för terapin och blir som en del av relationen. Ett bra möte beskrivs som ett tillfälle av bekräftelse bortom orden. Ömsesidighet i den Terapeutiska relationen och en känsla av acceptans och värme från Terapeuten har stor betydelse för den Terapeutiska processen.Slutsatserna är att om patienten skall uppleva känslomässig ömsesidighet i den Terapeutiska relationen krävs en Terapeut med stark närvaro i stunden.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där Terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där Terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger Terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger Terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som Terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick Terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där Terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där Terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger Terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger Terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som Terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick Terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Antalet personer med diagnosen depression ökar och kommer inom några år att vara den näst största folksjukdomen i världen ur handikappande synpunkt. I Sverige räknar Socialstyrelsen med att fem procent av befolkningen någon gång under sin livstid drabbas av depression. Som verksam psykodynamiskt inriktad Terapeut är det idag extra viktigt att ha vetenskapligt stöd för sitt arbete då det återkommande framförs åsikter om att andra terapiinriktningar är effektivare. Uppsatsen visar några utvecklingsteoretiska exempel som grund för psykodynamiska inriktad terapi. Den innehåller också en kvalitativ studie som redovisar resultatet av några verksamma psykodynamiskt inriktade Terapeuters fokus vid behandling av depression.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos Terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeTerapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan Terapeut och klienter i olika system.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur jourkvinnor på två kvinnojourer talar om sin roll som jourkvinna och vad detta får för betydelse för bemötandet och samtalen med de kvinnor som söker sig till kvinnojourerna. Inom ramen för kvalitativ metod har diskursanalys valts som ansats. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet utgörs av tolv verksamma jourkvinnor. Analysen resulterade i fyra områden: samtal, de hjälpsökande, gränser samt professionell och icke professionell.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos Terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeTerapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan Terapeut och klienter i olika system.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos Terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeTerapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan Terapeut och klienter i olika system.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos Terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeTerapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan Terapeut och klienter i olika system.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi). Jag beskriver även sensorisk integration och innebörden av sinnesintegrering och relaterar det till hur arbetet med FMT kan utföras. Under min praktikperiod har arbetet pågått med flera adepter. Valter som har diagnosen Autism och Stellan som har diagnosen Down syndrom, får en närmare presentation här. Jag undersöker också om det går att nå fram till dessa personer med denna ickeverbala metod, när deras förutsättningar är så olika. Båda har funktionsnedsättningar, men av olika slag.

Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales ? Therapy), en manual för att mäta emotionell tillgänglighet mellan Terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingår som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).Våra frågeställningar var:* Kan man mäta den emotionella tillgängligheten i en psykoterapi med EAS-T?* Finns det någon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmått? För att svara på frågorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som används för att mäta kvalitén på relationen mellan förälder och barn, så att den ska passa Terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjälp av detta instrument.

 Denna studie har syftat till att mäta följsamhet till terapimetoden Interpersonell psykoterapi, undersöka sambanden mellan självrapporterad och observatörsskattad följsamhet samt utforska om Terapeutens följsamhet påverkar behandlingsresultatet. Inga signifikanta samband mellan den självrapporterade och observatörsskattade följsamheten hos Terapeuterna kunde konstateras. På de observatörsskattade variablerna fanns det en signifikant skillnad mellan Terapeuterna, där en Terapeut var mer följsam än de övriga två. Detta visade sig dock inte ha någon signifikant betydelse för behandlingsresultatet. Patienterna uppnådde en betydande symtomreduktion efter behandlingen utifrån deras självskattningar på MADRS-S och PHQ-9, men några samband med Terapeuternas nivå av följsamhet kunde inte statistiskt beläggas.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoTerapeuter med lång yrkeserfarenhet tänker om och förhåller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa påverkar det Terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer där ett semistrukturerat intervjuformulär har legat till grund för ett mer öppet samtal, därefter bearbetades materialet via kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar en stor samstämmighet beträffande psykoTerapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstående begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det Terapeutiska samtalet. Exempel på detta är Terapeuternas övertygelse att en Terapeut-patientrelation per definition alltid är asymmetrisk samt att det som Terapeut inte går att inte ha makt.Hur vi i den Terapeutiska kontexten förhåller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och påverkar de som söker vår hjälp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet ställer höga krav på Terapeuten.

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoTerapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoTerapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoTerapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoTerapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoTerapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoTerapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoTerapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.