USA:s president George W. Bushs planer på ett krig i Irak mottogs med blandade känslor av Europas ledare. Frankrike och Tyskland var två av de länder som tog täten för en stark opposition mot detta krig och deras beslut kom att orsaka en kris i de transatlantiska relationerna.Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som låg bakom Frankrikes och Tysklands ställningstagande, och klarlägga hur olika faktorer kan resultera i ett liknande beslut. Studien är av komparativ art och genomförs på de tre utrikespolitiska analysnivåerna internationell systemnivå, statsnivå och individnivå. Vår uppsats är en Teorikonsumerande studie, vilket innebär att fallen står i centrum.

Rwanda är ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som inträffade 1994, men vad har egentligen hänt i landet sen dess? I denna uppsats är intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, där den sittande regimen har blivit alltmer auktoritär. Studien görs utifrån fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som påverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhället som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen är av Teorikonsumerande karaktär där vi har valt att ta hjälp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven är beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan är en transition mot demokrati en oerhört svår uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Denna studie tar avstamp i det mycket komplexa fenomenet terrorism. Ett stort problem med terrorism är svårigheten att förutspå när och var människor kommer använda detta verktyg. Terrorismens orsaker omgärdas av en tät dimma som denna studie ämnar hjälpa till att skingra i form av en Teorikonsumerande fallstudie. Tre olika teorier om strukturella orsaker till terrorism appliceras på fallet Nordirland för att illustrera hur olika teoretiska ansatser kan användas för att förklara ett och samma fall. Dessutom görs ett försök att värdera dessa tre teorier gentemot varandra.

Denna uppsats behandlar tysk operationskonst under andra världskriget utifrån ett tidsperspektiv med betoning på rörligt försvar inom ramen för en operativ defensiv. Detta är en Teorikonsumerande uppsast som syftar till att utveckla förståelsen av begreppet kraftsamling i tid. Robert Leonhards teori om tidsaspektens betydelse appliceras på en teoretisk ansats om tysk operationskonst  och på den tyska defensiven i Donkröken vintern 1942-1943..

Genom en litteraturbaserad Teorikonsumerande metod undersöks konsekvenserna av att konsociationalismen tillämpats för att nå konfliktlösning i Nordirland som om mycket realiserats genom förvaltningsstrukturen. Både konsociationalismen och förvaltningen visar sig besitta inneboende problem. Då konsociationalismen inte uppfylls till fullo kan detta komma att påverka det fortsatta samarbetet och därmed fredssituationen negativt. Förvaltningen å andra sidan kan i dagsläget inte uppnå grundläggande demokratiska principer såsom folklig medverkan. Tillräcklig uppmärksamhet har inte riktads mot vikten av en väl fungerande förvaltning, trots att denna besitter förmågan att påverka både attityder och den grundläggande motsättningen i ett konflikthärjat samhälle.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettTeorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

År 1980 startade Iran-Irak kriget som pågick i åtta år. Kriget utspelade sig mellan två starka makter i Mellanöstern. Jag har undersökt varför kriget kunde pågå så länge och koncentrerat mig på medlingens roll i att avsluta en konflikt.Under arbetet har jag diskuterat tre anledningar till varför medlingsförsöken i Iran-Irak kriget misslyckades. FN:s svaga handlingar, de konservativa mullornas utnyttjande av kriget och slutligen supermakternas ingripande i kriget är de orsaker jag funnit som svar. För att analysera konflikten och komma fram till mitt resultat har jag använt mig av teorier om medling.Resultatet i arbetet kan användas för att ge en inblick och förklaring till dagsläget i Iran och Irak och Mellanöstern i stort.

Denna undersökning presenterar och analyserar Ugandas regerings metoder för att hejda den interna terrorism som plågat landet i drygt 20 år. Studien är en Teorikonsumerande fallstudie och den utgår från landets terrorismlagstiftning från 2002. Syftet är att undersöka på vilket sätt terrorlagstiftningen påverkar de mänskliga rättigheterna och om detta kan få konsekvenser för möjligheten att bygga en stabil fred. Analysen visar att Ugandas lagstiftning inte följer de för undersökningen uppställda normer för hur stater bör arbeta mot terrorism. I studien kritiseras bland annat de vaga definitionerna av vad som ska klassas som terrordåd samt regeringens kränkningar mot grundläggande fri- och rättigheter.

Det som idag är Bosnien och Hercegovinas konstitution är en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den här uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrån hur den påverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har många likheter med consociational democracy. Därför kommer vi använda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vår analys. Vi granskar närmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de påverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

With varied electoral success for anti-immigration parties across Western Europe, Sweden is often held as an example where anti-immigration parties have been less successful. This have caught the interest of many scientists around the world and have recently developed theories on a subnational level when testing Sweden?s municipalities, on why they have failed here but not in other countries. But in the election to 2010, Sweden now joins the rest of the Western-European countries in having an anti-immigrations party in the parliament.This paper has tested three theories on a Municipality that has shown evident support for the Sweden democrats, both in the local and the national election. This is done with a qualitative approach, made up from interviews with the local established parties.

Liberia har på senare tid präglats av instabilitet och misslyckat fredsbyggande. Vår ambition är att ge en välgrundad förståelse för inbördeskriget 1989-1996, och att på ett resonerande sätt besvara frågan varför man inte lyckades etablera varaktig fred efter krigsslutet. Uppsatsen är en Teorikonsumerande fallstudie av Liberia med ett tvådelat syfte. Vårt fall analyseras utifrån teorier om krigsorsaker och fredsbyggande och empirin utgörs av tidigare forskning på området. De slutsatser vi nått är att kriget kan förstås som ett resultat av statens urholkade makt och de missförhållanden detta skapade.

In this thesis I will examine Willy Brandt's new Ostpolitik with the help of Robert Putnam's analytical framework of two-level games perspective and the theory of social constructivism. Firstly, I will briefly set out the development of Germany's history before it was divided into the Federal Republic of Germany and German Democratic Republic in 1949. After that I present West Germany's foreign policy from 1949 to 1969 in order to show how Willy Brandt continued and broke with different foreign policy doctrines. Finally, I want to illustrate his new Ostpolitik and the international and domestic factors, which contributed to its realisation. The main question of this essay is: How significant were the changes of the West German society for the realisation of the new Ostpolitik from 1969 to 1973? One of the most important findings in this essay is that on the one hand that many West Germans had accepted that their country was divided and on the other hand that many groups in the society such as the significant newspaper Die Zeit and intellectuals supported the new Ostpolitik.

Den civilsamhälleliga arenan förknippas traditionellt med gräsrotsrörelser, och elitgruppers närvaro kan därmed förefalla vara ett kontraintuitivt och främmande inslag. Uppsatsens syfte är verifiera vår tes om att International Crisis Group är en aktör i det globala civilsamhället, och att globaliseringen av civilsamhället utgör den strukturella förutsättningen för detta aktörsskap. Genom en Teorikonsumerande fallstudie med ett induktivt förhållningssätt har vi studerat organisationens aktörsskap i det globala civilsamhället. Det teoretiska ramverket består av aktör-strukturteori kombinerat med teorier om det globala civilsamhället, varur vi har konstruerat en analysmodell som bistår med ett nytt sätt att betrakta globalt aktörsskap. Globaliseringen av civilsamhället, som är en förutsättning för globala aktörer att verka, fordrade den strukturella förändringen som slutet på Kalla kriget bistod med.

BakgrundSedan början av nittonhundratalet har Storbritannien varit delaktig i flertalet COIN-operationer.Deras erfarenheter har bidragit till att de numera räknas som en framstående nation inom justCOIN. Undersökningen handlar om Irland 1916-1922 och Storbritanniens agerade i förhållande tillden nuvarande brittiska COIN-doktrinen.SyfteUndersökningen skall klargöra, utifrån den nuvarande brittiska doktrinen, vilka skillnader ochmisstag Storbritannien begick under början av nittonhundratalet på Irland i förhållande till dennuvarande COIN-doktrinen.MetodUndersökningen är Teorikonsumerande och delar upp teorin i variablerna mål, medel och metod.Dessa jämförs mot analysenheter som utgörs av tre tidsepoker från det anglo-iriska kriget.SlutsatserUndersökningen påvisar att Storbritanniens agerande på Irland i början av nittonhundratalet skildesig markant mot vad den nuvarande doktrinen förespråkar. Framförallt i mängden våld somnyttjades..

Kriget i Tjetjenien utbröt 1994, som en följd av tjetjenernas krav på självständighet. Den tjetjenska sidan karaktäriseras idag av två vitt skilda drag, civilbefolkningens krigströtthet och de islamistiska extremisternas oförtröttliga kamp med terroristiska metoder. Ryssland å andra sidan håller hårt på sin territoriella rätt och situationen är därmed låst.Vi har, i en Teorikonsumerande fallstudie, genomfört en analys av konfliktens drivkrafter utifrån den teori om konfliktlösning som kallas conflict resolution. Denna teori betonar vikten av att konflikten kommit in i ett så kallat ripe moment, för att kunna uppnå en lösning. För att freden skall bli bestående, är det av största vikt att de bakomliggande problemen blir lösta.Anledningen till att Tjetjenienkonflikten fortfarande pågår, är att den inte kommit in i ett ripe moment ännu.