Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger på ett nyligen utvecklat instrument som har mätt koldioxidkoncentrationer på tre olika djup i vattnet samt en nivå i luften. Då detta instrument var oprövat i vatten har en utvärdering av mätmetodens lämplighet för vattenmätningar utförts. Syftet med mätningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjälp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfär bättre. Detta flöde är en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förståelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de beräknade flödena från profilinstrumentet påverkas av Temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har även det studerats.

Alstom Power är ett företag beläget i Västerås som utför service på generatorer. Företagets önskan är att kunna höja effekten utan att genomföra några omdimensioneringar av generatorn. Större effekt leder till större påkänningar bland annat i statorlindningens isolermaterial. I detta arbete tittar man närmare på hur en högre effekt skulle påverka isoleringsmaterialet som också har till uppgift att leda bort värme. Isoleringsmaterialet är en komposit som är uppbyggd av epoximatris och E- glasfiber som sitter runt små kopparparter som är lackade med epoxilack.

Då de flesta människor i Västafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen, livnär sig på jordbruk så är pålitliga väderprognoser och säsongsförutsägelser ett viktigt hjälpmedel i det dagliga arbetet och planeringen. I den här rapporten har en litteraturstudie gjorts för att öka kunskapen om de komplexa, både lokala och storskaliga, väderfenomen som ger upphov till nederbörd i området. Klimatet i Västafrika, ett område som mestadels täcks av regnskog eller savann, präglas av den västafrikanska monsunen som ger regnperiod under norra halvklotets sommar och torrperiod på vintern. Denna monsun visar på stor årlig variation när det gäller dess inledande faser, och prognoser som kan förutsäga dess början är nödvändigt när en jordbrukare ska planera säsongens verksamhet. Av många bidragande faktorer framgår det tydligt att ytvattentemperaturen i Guineabukten är en av de viktigaste parametrarna för monsunens startskede. Den intertropiska konvergenszonen, ITCZ, betraktas som monsunens nordligaste del och denna konvergenszon gör en plötsligt och relativt snabb förflyttning norrut, i fortsättningen benämnd som språnget, över ca 5 breddgrader, vilket av många ses som starten på regnperioden.

Klimatet kommer i framtiden bli varmare vilket även påverkar temperatursituationen i våra sjöar. Detta innebär en utmaning för vattenlevande organismer att anpassa sig till denna nya temperatur. Cyanobakterier är en organismgrupp som skulle kunna gynnas av denna utveckling då de anses tolerera högre temperaturer än andra växtplankton och modellsimuleringar visar en ökad dominans av cyanobakterier i ett framtida varmare klimat. I denna studie undersöks huruvida tillväxthastigheten vid olika temperaturer för cyanobakterier i svenska sjöar kan anses vara en anpassning till den miljö de kommer ifrån. En stark miljöanpassning skulle innebära att cyanobakterier från sydliga sjöar tillväxter snabbare vid varmare temperaturer än nordliga stammar samt att nordliga stammar är bättre på att tillväxa vid låga temperaturer än sydliga stammar.

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger på ett nyligen utvecklat instrument som har mätt koldioxidkoncentrationer på tre olika djup i vattnet samt en nivå i luften. Då detta instrument var oprövat i vatten har en utvärdering av mätmetodens lämplighet för vattenmätningar utförts. Syftet med mätningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjälp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfär bättre. Detta flöde är en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förståelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de beräknade flödena från profilinstrumentet påverkas av Temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har även det studerats.

Syftet med denna uppsats var att beräkna värmeflödet på Gotland, samt göra en uppskattning av tillgången till jordvärmeenergi i Sverige och möjligheterna till dess användning som del av energiförsörjningen. Uppskattningarna baseras på de värmeflöden och värmeproduktionsvärden samt på de geologiska förutsättningarna i Sverige. Förnyelsebara energikällor blir allt viktigare för den framtida energiförsörjningen. På längre sikt och med förbättrad teknik kan t.ex. jordvärme bli en värdefull energikälla.