Detta är en kartläggande uppsats som har i uppgift att beskriva en ?ny? religiös tradition. Det är även en jämförande uppsats mellan Glastonburys Tempel och templet i Söderhamn.År 2002 grundades templet i Glastonbury, som var det första templet som grundades inom denna gren av gudinnetron. År 2006 grundades templet i Söderhamn, det är det enda templet i Sverige med denna inriktning. Genom att jämföra dessa Tempel, och studera deras tro, vill jag komma fram till likheter och olikheter mellan dessa Tempel och studera svårigheter denna religiösa gren har stött på.På grund av ett ökat intresse inom kvinnoforskning så har troligen gudinnetraditionerna fått en skjuts framåt.

This paper addresses the need to review the modern presentation of textile archaeology in museums. It is time to look at textiles in archaeology with new eyes. The reality behind archaeological textilestudy is holistic, embracing many different aspects of society. The presentation of textiles has in my opinion become old-fashioned. I will show in my paper that Jonathan Adams? `seven constraints´ model, developed for research on ancient ships, can also be applied to textile research.

This study looks at the uses of the temple metaphor in 1 Cor 3:16-17 and 6:19 inlight of the so-called New Perspective on Paul. The aim of the study is to determine if one's interpretation may be dependent on whether the background material for the temple is taken from the Jewish or Greek-Roman world. The study looks at how the terms temple and holiness were generally understood in those contexts, and if the textual context related to the temple metaphor is dependent on a Jewish or Greek-Roman temple. The results of the study shows that while the terms temple and holiness were more or less equivalent in both contexts, a rhetorical analyze of the textual context of the temple metaphor in 3:16-17 is dependent on Greek-Roman temples, such as those in Corinth..

Hilma af Klint är en av de mest uppmärksammade kvinnliga konstnärerna ur sin tid trots ellerkanske på grund av att hennes bilder inte uppmärksammades förrän 45 år efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framställda bilder gör dets vårt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med Tempelbilderna. Jag har med hjälp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha påverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare.

During the 1920?s the town of Bollnäs had the ambition to expand. The expansion included a merger with Björkhamre and the colonization of unused areas, e.g. the area around Onbacken. The archaeologist Gustaf Hallström came to Bollnäs to investigate an ancient tomb located on Onbacken.

The aim of this master´s thesis is to explore how Stockholms new library´s identity is constructed, and further to relate the case study to a general discussion of the identity of public libraries in Sweden. This is done through analysis of the visions and plans that the planned library is based on. We feel that it is a relevant study since questions concerning the public library's identity are for library and information science as well as the institution. Questions posed in the study are: How is the roles and identity of the planned library described in the texts that form the basis of the project? What characterises the relationship between the present and the planned library? What discourses concerning the public library's identity can we see in the material?The theoretical framework of the thesis is a discourse oriented analysis based on the critical discourse analysis of Norman Fairclough.

Löberöds gods beläget i sydvästra Skåne är ett slott med månghundraåriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna från Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet är en förundran över det ståtliga godset som både innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett Tempel, med trädgårdarna och parker.I den närmast tillgängliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastående?. Ingenstans fanns det att läsa om parken eller trädgårdarnas utformning.

Från att ha varit en exotisk liten religion som har fört en tynande närvaro i södra Irak och Iran har mandeismen flyttat till västvärlden och däribland Sverige. När allt fler mandéer möter en ny kultur och ett nytt samhälle i Sverige påverkar det inte bara dem som individer utan även religionen mandeism. I denna uppsats har jag påbörjat att undersöka hur mandéer ser på sin identitet och religion. Jag har tagit min utgångspunkt i en bred teoretisk diskussion om identitet, religion och sekualisering. Mandeismen är en gnostisk religion som troligtvis har sina rötter i dagens Israel/Palestina och ser Johannes döparen som den sista profeten.