Att involvera användare vid systemutveckling kan bidra till att informationssystem som utvecklas i större grad accepteras av användarna samt blir lättare att använda. Det finns olika Tekniker för att involvera användare i systemutvecklingsarbetet. Att dessa Tekniker existerar medför dock inte nödvändigtvis att de används. Syftet med arbetet är att identifiera huruvida Tekniker som framkommit från forskning används och om de inte används hur användarna då involveras rent praktiskt i systemutvecklingsarbetet. Om Tekniker inte används undersöks vidare vilka orsakerna till det kan vara samt om systemutvecklare eventuellt utvecklar egna Tekniker.För att undersöka problemområdet har ett antal intervjuer genomförts med systemutvecklare.

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de Tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella Tekniker utvecklats. Exempel på Tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet.

3D?Teknikers etablering inom historisk forskning är i dag ett faktum och nya avancerade Tekniker presenteras för att skapa trovärdiga 3D-modeller av historiska platser och föremål. 3D-teknik för datorspelsproduktion är emellertid ofta mer begränsad och 3D?modeller optimeras för att inte belasta hårdvaran. Studien har undersökt datorspelinriktade Teknikers potential som verktyg för historisk forskning samt museiverksamhet..

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. Frågeställningen är vilka problem som kan uppstå om man inte optimerar spelmodeller, och vilka Tekniker man kan använda sig av för att lösa dessa problem.Med hjälp av proffesionella datorgrafiker från det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper från kandidatutbildningen datorgrafik på Luleås tekniska universitet i Skellefteå, har jag undersökt olika Tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

3d-skärmar är en spännande teknik som har fått en ny vind på senaste tiden med artiklar som 3DeeShell till iPhone och Wazabees 3d-lösningar till PC.När dessa 3d-skärmar används till att visa spel i 3d så stöter spelutvecklare på problem när de ska utveckla visuella effekter såsom anti-aliasing och billboarding, då dessa Tekniker kanske inte är anpassade till 3d-skärmens funktionalitet.Undersökningen i detta arbete söker att finna några svar på hur dessa Tekniker fungerar tillsammans med dessa 3d-skärmar och det kommer att redogöras för några åtgärder för att förbättra kvalitéen på dessa visuella Tekniker..

De problem som följer den traditionella systemutvecklingen är att det är många informationssystem som inte blir implementerade eller använda på grund av att användarna inte accepterat det nya informationssystemet, likaså är ofta projekten överbudgeterade och tidsöverskridande. En av orsakerna till detta är att användarna inte deltar aktivt under utvecklingsprocessen, vilket gör att systemutvecklarna inte får all den information de behöver för att utveckla ett informationssystem som motsvarar förväntningarna.I detta examensarbete undersöks om tillvägagångssättet participatory design (PD), som innebär att användaren aktivt deltar i hela utvecklingsprocessen, går att integrera med den traditionella systemutvecklingsansatsen, där utvecklingen sker med användarna som stöd till systemutvecklarna.Integrationen har gjorts genom att dels byta ut Tekniker i systemutvecklingsmetoden SSADM och dels genom att kombinera SSADMs Tekniker med PD-Tekniker. Detta resultat har används tillsammans med intervjuer för att avgöra om PD-Tekniker kan användas i alla traditionella systemutvecklingsmetoder. Resultatet av integrationen visar att det är möjligt att integrera PD-Tekniker med den traditionella systemutvecklingsansatsen..

 Implementering och analysering av existerande Tekniker inom generering av höjdkartor (eng. Heightmap). Försök till att komplettera brister i dessa med en egen teknik. Samt jämföra dessa Tekniker med verklig data från områden i USA. .

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka Tekniker för trådlös överföring av¨styr- och mätsignaler som finns på marknaden och vilka av dessa som är lämpliga att användas i industrimiljö. Rapporten belyser även vilka möjligheter som finns med trådlös överföring samt vilka problem och osäkerheter som är förknippade med den trådlösa tekniken.De Tekniker som tas upp i rapporten är Bluetooth, ZigBee, WLAN och GSM/GPRS. Av dessa Tekniker är det bara ZigBee som är utvecklad för att överföra signaler från sensorer och givare. De andra Teknikerna är utvecklad för andra ändamål men de kan även användas till överföring av styr- och mätsignaler..

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga Tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer.

Studien syftar till att undersöka hur det är att vara en garvare som arbetar med traditionella Tekniker utifrån ett specifikt fall. Syftet med arbetet är att undersöka hur det är att vara yrkesverksam garvare idag och hur garvaren ser på sin kunskap och sin verksamhet. Problemformulering:Vad innebär det att vara garvare och arbeta småskaligt och med traditionell Tekniker?Vilka problem och utmaningar kan en garvare som arbetar småskaligt med traditionella Tekniker mötas av?Hur hanterar garvaren dessa problem och utmaningarna?Arbetet har varit en kvalitativ fallstudie med metodologisk triangulering som kombinerar olika metoder så som observation, intervju, en text och film analys för att undersöka en och samma informant. Informanten som har undersöks är en yrkesverksam garvare i Östergötland.

Detta examensarbete undersöker navigering för grupper av autonoma agenter i dataspelsmiljöer. Genom att kombinera olika styrbeteenden och beräkningsmodeller utvärderar arbetet vilken av dessa Tekniker som är mest effektiv med avseende på tid och vägval i trånga spelmiljöer. En experimentmiljö har utvecklats som implementerar fyra stycken Tekniker och utvärderar dessa i tre olika miljöer med 10 respektive 50 agenter som navigerar genom miljön. Som grund använder samtliga Tekniker ett vägföljningsbeteende och ett flockbeteende. Det som skiljer Teknikerna åt är vilken beräkningsmodell som används samt att två av Teknikerna använder ett väggundvikelsebeteende.

Detta examensarbete handlar om hur man optimerar modellering och texturering för spelmodeller. Frågeställningen är vilka problem som kan uppstå om man inte optimerar spelmodeller, och vilka Tekniker man kan använda sig av för att lösa dessa problem.Med hjälp av proffesionella datorgrafiker från det svenska spelföretaget Fatshark AB, samt mina tidigare kunskaper från kandidatutbildningen datorgrafik på Luleås tekniska universitet i Skellefteå, har jag undersökt olika Tekniker och metoder för att optimera modeller i spel..

Syftet med uppsatsen är att genom att belysa teorin om ?Fourth Generation Warfare? (4GW) ur två perspektiv, dels vetenskap och dels propaganda, tydliggöra i vilken utsträckning 4GW kan förstås som ett arbete grundat på vetenskaplighet eller ett arbete som nyttjar propagandistiska Tekniker i sitt budskap.Uppsatsen är utformad som en kvalitativ analys, med hjälp av definitioner på vetenskaplighet respektive propaganda, av de texter som William S. Lind skrivit i ämnet.Syftet med uppsatsen är inte att bevisa att begreppet 4GW är propaganda i ordets egentliga bemärkelse, utan endast att visa att de Tekniker och argument som används av Lind är ovetenskapliga och har mer gemensamt med Tekniker som används i propaganda än med vad som kan betecknas som vetenskaplighet.

Vi ser en förändring i hur vi använder applikationer. Från att tidigare varit associerat till en dator och begränsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebär att man måste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrågan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har därför ökat. Vi tittar närmare på hur det går att använda sig av HTML5, och övriga Tekniker som en modern webbläsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda på om det finns några hinder eller begränsningar i detta och om det finns några fördelar i att använda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya Tekniker som är på ingång kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.