Syftet med detta arbete är att se vad förskollärare idag vet om Tecken Som Stöd och hur de använder sig av denna kunskap. Samtidigt vill vi visa Tecken Som Stöd som en arbetsmetod i integreringen en skola för alla. I litteraturen tar vi upp språkutveckling och kommunikation ur ett sociokulturellt perspektiv. Därifrån går vi vidare till vad Tecken Som Stöd är för något och meningen med att använda sig av det.Vi har intervjuat nio förskollärare i tre kommuner för att där kunna se skillnader. Alla är positiva till att använda sig av Tecken Som Stöd i förskolan men många tycker att det lägger en extra arbetsbörda på förskollärarna.

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om Tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:- Hur används Tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används Tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att Tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att Tecken till tal har för barns språkutveckling?För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom Teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av Tecken till tal.

Kommunikation är en viktig del i förskolan både för barnen och pedagogerna. Alla förmedlar någonting även om det inte uttrycks verbalt. Ett icke verbalt kommunikationssätt kan vara att använda gester eller gestikulerande Tecken. Att använda Tecken börjar bli vanligare i förskolan verksamhet. Syftet med denna studie är att se vid vilka situationer arbetslaget väljer att använda gestikulerande Tecken och varför samt om de ser att gestikulerande Tecken gynnar barnens verbala språkutveckling och på vilket sätt.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med kroppen och dess olika Tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller Tecken kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga Tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Syftet med min undersökning är att ta reda på i vilken utsträckning man på några förskolor använder sig av Tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation språkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgångspunkt från både Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska Teckenspråket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla på avdelningar där man använder sig av Tecken för att förstärka det talade språket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Specialarbete, 15 hp, SV1301Ämne: Svenska språketTermin: VT 2015Handledare: Rudolf Rydstedt.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder Tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda Tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med Tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att Tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Syftet med vår uppsats är att undersöka fem förskollärares och fem föräldrars erfarenheter, om Tecken till tal och dess påverkan på det hörande barnets språkutveckling. Våra frågeställningar är:- Hur används Tecken till tal enligt förskollärarna på förskolan, i arbetet med barnen?- Hur används Tecken till tal av barnen i hemmet enligt föräldrarna?- Vilken betydelse anser förskollärarna att Tecken till tal har för barns språkutveckling?- Vilken betydelse anser föräldrar att Tecken till tal har för barns språkutveckling?För att få svar på frågeställningarna, har vi valt en kvalitativ metod. Eftersom vi ville utgå från förskollärare och föräldrars erfarenheter valde vi att intervjua dem.I bakgrunden tas det upp olika begrepp inom Teckenkommunikation som anses viktiga att känna till för vi-dare läsning i uppsatsen. I bakgrunden berörs den verbala språkutvecklingen och språkutveckling med hjälp av Tecken till tal.

Undersökning utgår från kläder som kommunikativa element och lyfter fram en blå dunjacka från Fjällräven som ett exempel. På vägen till en betydelse för detta Tecken presenteras även tecknet fjortis, ett resultat av en Teckenkedja. Tillsammans leder de vidare till ett visuellt Teckens kontextberoende. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv utvecklas vi av och med varandra. Människan kommunicerar mening via Tecken, betydelser konstrueras i den kontext tecknen finns.

Ondskans Tecken är en uppsats som handlar om hur bildspråket använder sig av yttre Tecken för att beskriva en människas inre karaktär. Med fokus på dikotomin mellan gott och ont undersöks och problematiseras karaktärsdesignen av tecknade figurer i den västerländska populärkulturen. Examensarbetet framhåller även hur vårt gemensamma bildspråk reproduceras från generation till generation och hur dessa föreställningar blir till en del av vår kulturella förförståelse. Uppsatsen belyser dessa frågor ur ett bildlärarperspektiv..

Det finns flera teorier om hur äldre uppnår det goda åldrandet med hög livstillfredsställelse. Gerotranscendens är en av dessa. Syftet med denna studie var att undersöka om anhöriga ser Tecken på gerotranscendens hos sin åldrande förälder och i så fall vilka Tecken de ser. Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med tolv anhöriga till föräldrar i åldern 75 + utan demenssjukdom, boende på ett servicehus i Stockholm. Tidigare forskning har beskrivit att vårdpersonal och äldre individer uppfattat Tecken på gerotranscendens och alla anhöriga i denna studie beskrev flera Tecken på gerotranscendens.

Redan vid tidig ålder börjar människan att bearbeta språket och vi utvecklar det genom att använda alla våra sinnen samt i rika kommunikations världar. Syftet med studien är att belysa vad fem förskollärare har för erfarenheter och strategier om och hur Tecken som stöd är ett hjälpmedel för barnets språkutveckling. Då alla barn utvecklas i olika nivåer, det vill säga att en del barn lär sig att tala tidigt i livet medan andra barn tar tid på sig. Därför behövs olika hjälpmedel och även kunskaper hos de vuxna för att kunna möta alla barns olika men ändå unika behov. Som metod till denna studie har vi använt oss av en kvalitativ undersökning då vi har intervjuat fem förskollärare med hjälp av ljudinspelning.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till 42 barn, på två förskolor, i två kommuner, uppfattar verksamhetens användning av Tecken som stöd i arbetet med barnens språkutveckling.Följande frågeställningar är avsedda att precisera syftet:Hur uppfattar föräldrarna verksamhetens användning av Tecken som stöd?Hur uppfattar föräldrarna att deras barn ger uttryck för att de är delaktiga i en verksamhet där man använder Tecken som stöd?MetodUtifrån syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit på en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrån en kvantitativ ansats, i form av enkäter.ResultatResultatet visar att flertalet föräldrar tycker om att pedagoger använder sig av Tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det är bra för språkutvecklingen och de flesta tror också att det är bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna använder sig av TSS när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna använder sig av TSS vid vissa situationer. Många märker att barnen visar Tecken hemma, men inte alla.

TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) är en metod som används speciellt till hörande barn med behov av stöd i sin kommunikation men TAKK används även nu allt oftare på förskolor för att det kan gynna alla barn även de utan behov av stöd. Barn får både höra det talade språket samtidigt som de får möjligheten att känna orden med hjälp av sina händer. TAKK lär barn att kunna kommunicera på mer än ett sätt. Utbildning är viktigt för de personer som ska använda sig av TAKK för att på bästa sätt kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling. Syftet med studien var att undersöka föräldrars syn på användningen av TAKK i förskolan samt ta reda på om barnen använde sig av Tecken i sin kommunikation med andra.

Bakgrund: Stroke är en av de mest förekommande sjukdomarna i västvärlden och innefattar en stor grupp patienter. Poststroke depression är den vanligaste komplikationen efter insjuknande i stroke och är underbehandlat och underdiagnostiserat. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor kan identifiera tidiga Tecken på depression hos patienter som överlevt stroke. Metoden som vi använt är en litteraturstudie med artikelgranskning. Analysen vi använt oss av är en innehållsanalys baserad på Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning.