Syfte: Syftet med detta arbete är att studera användargränssnittet på ICA-lagrets datorterminal i Västerås och ta fram ett nytt designförslag för det virtuella Tangentbordet. Detta för att effektivisera det befintliga användargränssnittet och höja säkerheten för de anställda.Metod: För att nå studiens syfte har ett kvalitativt och tolkande angreppssätt använts, men med kvantitativt element. Intervjuer och mätningar har genomförts med sex respondenter respektive åtta testpersoner.Slutsats: Resultatet visade att det befintliga Tangentbordet har brister. Min slutsats är att en redesign av ett virtuellt Tangentbord kan minska feltryckningar och knapptryckningar, öka skrivhastigheten och påskynda navigeringen. Detta bidrar till att det blir mindre trafikstopp, irritation och stress.

Det finns i dagsläget gott om spelplattformar med stöd för accelerometer.När spel skall utvecklas mot dessa spelplattformar så är det viktig att ställa frågorna. är det lämpligt att använda accelerometern? Vilka problem innebär det? Är andra alternativ mer lämpliga?I detta arbete behandlas spelet Flygplan. Är accelerometer en lämplig kontrolltyp till flygplan eller är ett Tangentbord mer lämpligt. För att få svar på frågorna utvecklades en prototyp av Flygplan med de två kontrolltyperna.

Målet med examensarbetet är att implementera en mjuk CPU i en FPGA-krets som finns tillgänglig på ett ALTERA DE2 Board. Denna mjuka processor integreras i ett projekt skapat i utvecklingsmiljön Quartus II. Den kommunicera med programmerad logik i FPGA:n och den signalbehandlar en audiosignal (stereo), så att ett eko kan genereras och att volym och balans blir justerbar. Detta styrs av ett Tangentbord som kopplas till DE2-kortet och de olika förändringarna på utsignalen visas på en LCD..

Att utforma interaktiva TV-tjänster skiljer sig på flera sätt från att designa för webb eller för vanliga PC-tillämpningar. Faktorer som lägre bildupplösning, längre avstånd mellan användare och skärm, och inte minst användandet av fjärrkontroll istället för Tangentbord och mus gör att villkoren ser annorlunda ut än för PC-tillämpningar. I detta arbete beskrivs hur en videobutik för en set-top-box för digital-TV utformas via iterativ hifi-prototypning och utvärdering. Lärdomarna är tillämpbara på andra interaktiva TV-tillämpningar..

The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3. The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great..

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.In this report we have dealt with three problems:? Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?? Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?? How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities..

Syftet med detta arbete är dels att få en bild av skrivandets artefakter i historien, både i ett allmänhistoriskt och i ett skolhistoriskt perspektiv, och dels få kunskap om elevers förhållande till elektronisk och manuell skrift. En del av syftet är också att ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar det finns vad gäller elektronisk skrift. Arbetet innehåller en litteraturstudie samt en enkätundersökning.Resultatet visar att pennan och Tangentbordet har sina självklara platser bland övriga artefakter för skrivande och att elever använder dessa båda skrivredskap parallellt. Resultatet visar också att det finns både fördelar och nackdelar med att använda elektronisk skrift..

Syftet med denna uppsats är att visa hur den svenska statsmakten styr Försvarsmakten. Uppsatsenundersöker om det finns någon fastställd nomenklatur eller strategiska imperativ och i så fall vilkade är. Svensk militärstrategisk doktrin ställs i relation till den franske generalen André Beaufresstrategiska Tangentbord.Uppsatsen består huvudsakligen av tre fallstudier där Sveriges riksdag och regering beslutat attsvenska militära förband skall deltaga i internationella operationer för ökad säkerhet i berördregion.Studien visar att det inte sker någon styrning från statsmakterna med hjälp av strategiska imperativutan att denna styrning endast är av administrativ karaktär. Det visar sig dock att undergynnsamma förutsättningar kan beslutprocessen om insats med svensk militär trupp genomförasmed relativt kort förvarningstid..

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande Tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare kan arbeta med datorn vid läs- och skrivinlärning. Vår utgångspunkt har varit Arne Tragetons metod som beskriver hur lärare kan använda datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel vid läs- och skrivinlärning. Syftet har även varit att undersöka hur Tragetons metod skiljer sig från andra läs- och skrivinlärningsmetoder och vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat tre lärare. Utöver intervjuerna har vi utfört en observation under en dag i en årskurs 2 och i en förskoleklass.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på vilka alternativa verktyg och metoder pedagoger använder i sin undervisning med elever i dyslektiska svårigheter samt vad det är som kan styra pedagogens val av alternativa verktyg och metoder. Vi valde att göra en kvalitativ studie, där vi har intervjuat sju pedagoger. Vårt resultat av intervjuerna har visat att de mest förekommande alternativa verktygen är datorn, scanner, talande Tangentbord, talsyntes, avkodningsövningar, Lexia och minneslekar. De metoder som är mest förekommande i undervisning med elever i dyslektiska svårigheter är Rydaholmsmetoden och att arbeta med elevens självbild. Våra intervjuer har även visat att det är pedagogens kompetens och intresse, specialpedagogens/speciallärarens val av alternativa verktyg och metoder samt skolans resurser som styr valet av de alternativa verktyg och metoder som används i undervisningen..

Syfte: Studiens syfte var att undersöka uppfattningar som några pojkar i årskurs 4 hade om hur arbetet med skrivplattan stöder dem i deras textskrivande. Studiens datainsamling avsåg att besvara två frågeställningar:? Hur uttrycker några pojkar att användandet av skrivplattan stöder dem när de skriver texter?? Hur beskriver några pojkar att skrivplatan förändrar motivationen till att skriva texter?Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv i vilket det är centralt att studera hur individer lär; både individuellt och i samspel. Detta samspel kan utgöras av andra människor men också av artefakter. Artefakten skrivplatta är central i denna studie.

Arbetets syfte är att undersöka hur användandet av dynamisk svårighet i jämförelse mot användningen av statiska svårighetsgrader påverkar ett casualspels återspelningsvärde och huruvida spelare upplever inlärningskurvan annorlunda. De teorier som ligger grund för arbetet fokuserar kring två områden, där det ena är hur dynamisk svårighet utformas på bästa sätt och vilka fördelar det skulle kunna bidra med. Det andra kretsar kring casualspel och varför casualspel har haft den framgång och vad det är som tilltalar spelare att spela dem samt vad det är som ger spel återspelningsvärde och väl utformade inlärningskurvor. För att utföra undersökningen har två versioner av ett casualspel, vars spelmekanik fokuserar runt skrivhastighet på Tangentbord, utvecklats där den ena använder sig av dynamisk svårighet medan den andra använder sig av tre statiska svårighetsgrader. Resultatet från undersökningen visar inte på ett direkt samband att dynamisk svårighet skulle ge ett spel högre återspelningsvärde men att några av de problem som uppstår vid statiska svårighetsgrader kan lösas.

Den här rapporten ämnar besvara frågan om hur man bör utforma ett användargränssnitt för en mobil applikation så att antalet knapptryckningar, speciellt textinmatning, på den mobila enheten minimeras. Med mobil applikation menas i detta fall ett program avsett att köras på en mobiltelefon med en numerisk knappuppsättning. Applikationen i fråga är en resesökningsfunktion ämnad för lokal busstrafik; för testsyften används hållplatser inom Jönköpings län.Ett designkoncept utformades baserat på ett menysystem bestående av alfabetsgrupper för inmatning av namn på orter och hållplatser. Utifrån detta utvecklades en prototyp i Java Micro Edition som sedan kunde utvärderas och modifieras efter ett mindre användartest.Prototypen testades på tre personer efter en metodik som utformats på mjukvaruföretaget Apple. Resultatet visade en allvarlig brist, som lyckligtvis är enkel att korrigera.