Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos Tandhygienister inom folktandvården med Tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur Tandhygienister på tandvårdskliniker för allmäntandvård identifierar tandvårdsrädda patienter och hur de uppfattar att behandla dessa. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med elva Tandhygienister som arbetade på Folktandvårdskliniker inom allmäntandvård i Kristianstad med omnejd. Metoden var kvalitativ och data analyserades med en innehållsanalys. Intervjuerna transkriberades och analyserades och resulterade i tre huvudkategorier som beskrev hur Tandhygienister identifierar tandvårdsrädda patienter och upplever att behandla dessa. Kategorierna var patienternas beteende, psykologiskt tillstånd och hantering.Resultat: Tandhygienisterna försöker att vara lugna och fokuserade på att hjälpa och behandla den tandvårdsrädde patienten på ett så tillfredställande sätt som möjligt.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av Tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka Tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 Tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8).

Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns Tandhygienister i över trettio länder och det är ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. År 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i åldersgruppen 50 - 65 år har om legitimerade Tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. Frågeställningarna var "vilken kunskap har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år om legitimerade Tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i åldersgruppen 50 - 65 år till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod.

Barn och ungdomar med kognitiva funktionshinder löper större risk att drabbas av sämre tandhälsa än övriga (Gabre, Martinsson och Gahnberg 2001). Det är ett problem som Tandhygienister måste vara medvetna om när de i sitt dagliga verk arbetar med patientundervisning. Syftet med denna studie var att beskriva tandhygienistenserfarenheter av patientundervisning för barn och ungdomar med kognitivt funktionshinder. Metoden har bestått av kvalitativa intervjuer med fyra Tandhygienister om deras erfarenheter kring patientundervisning, vilka sedan analyserats genom innehållsanalys. Resultatet visar att det krävs förmåga att utstråla trygghet och att vara adaptiv för att patientundervisningen skall ge önskat resultat.

Idag har varje landsting ansvar för barn och ungdomar till och med 19-års ålder att erbjuda skattefinansierad, fullständig och regelbunden tandvård samt specialisttandvård. Tandhygienisten bör kunna möta ungdomar som befinner sig i olika situationer och utifrån detta föreslå förbättringar. Syftet med ett bra samarbete mellan tandhygienist och tonåringen är att väcka intresse och motivation för förebyggande tandvård. En tidigare studie har visat att tandvårdspersonal väljer att ge kostinformation i hälften av fallen och kostrådgivning i vart femte fall. Tradition, kultur och ursprung har stor betydelse för en individs kostvanor d.v.s.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande Tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga Tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre Tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens.Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning Tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention.Frågeställningar:Var har Tandhygienisterna funnit information gällande NR?Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser Tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen?Metod: Trettioåtta Tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg.Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av Tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ?Initial kronkaries? jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ?Kronisk parodontit?.Konklusion: Implementeringen av NR visade att Tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av Tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka Tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 Tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8).

Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom och mer än 150 miljoner i världen har sjukdomen. Diabetessjukdomen försämrar både den allmänna och den orala hälsan. Diabetikernas kunskaper om sjukdomens negativa effekter på munhälsan är bristfällig. Syfte: var att beskriva hur vuxna individers orala hälsa påverkas av diabetes och vad Tandhygienister ska beakta vid en tandvårdsbehandling. Frågeställningar: Vilka är de orala komplikationerna hos vuxna individer med diabetes? Kan parodontitbehandling hos diabetiker ha positiva effekter på diabetessjukdomen? Vad bör Tandhygienister särskilt ta hänsyn till vid behandling av diabetiker? Metod: Studien har genomförts som en systematisk litteraturstudie.

Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inomtandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma Tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse förTandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse.

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör.Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör.En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge.

Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och Tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier.

En enkätundersökning sändes ut till Tandhygienister (n=79), som arbetade på samtliga Specialistkliniker för Parodontologi i Sverige under maj månad 2005. Syftet var att undersöka vilka faktorer som ansågs vara av betydelse för att uppnå goda och bestående resultat av munhygieninstruktioner hos patienter som behandlas för parodontit, samt vilka faktorer man ansåg försämrade möjligheten att uppnå framgångsrika resultat. Följande faktorer undersöktes; patientfaktorer, instruktionsmetoder, hjälpmedel vid munhygien och vårdmiljö. Resultatet visade att stressituationer hos patienten och återbud till bokade behandlingar var betydande faktorer som försvårade goda och framgångsrika resultat för att uppnå god munhygien. Extremt viktig faktor ansågs tandhälsoinformation vara, speciellt personlig sådan, där tandhygienistens engagemang och även vårdmiljön spelade stor roll.

Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade Tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys.