This essay is about the massive Iranian aid to Hezbollah and the Saudi Arabian, likewise, towards the Taliban. The main view is that the two countries aid respective aid to Hezbollah and the Taliban is/were not a gesture of goodwill but rather an economic method of getting influence and controlling the receiver. This view that is based on a theory called; economic statecraft. The economic statecraft theory is used in this paper to investigate why Iran?s influence towards Hezbollah has been successful while the Saudis ambitions with the Taliban have failed.

Huvudsyftet med denna uppsats är att finna de huvudsakliga orsakerna bakom uppkomsten och framväxten av den moderna islamiska fundamentalismen i länderna Iran och Afghanistan. Jag kommer att arbeta utifrån tesen att denna extrema form av religiositet främst är ett politiskt och socialt fenomen snarare än ett religiöst..

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av Talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om Talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av Talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av Talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av Talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

The purpose of this thesis is to explore and analyze the processes and efforts involved in rebuilding the war-torn state of Afghanistan. The examined period span from the fall of the Taliban regime in 2001, to the elections in 2005. This period, commonly known as the Bonn-process, sets out the initial time for the reconstruction of the state.A theoretical framework, which considers the necessary mechanisms for successful state-building, will be used to analyze Afghanistan's re-building process. The mechanisms include the prerequisite of a stable security environment, emerging from a cease-fire, together with the development of a well-functioning economy, re-introduction of rule of law and rejuvenating civil society.The failure to establish a secure environment has had a devastating impact on all analyzed aspects of the re-building process. It is therefore crucial that the international society continuing to assists the Afghan government in its efforts to strengthen its capacity, in order to improve the security situation.

På hösten 1996 tog Talibanerna makten i Afghanistan. Till en början hyllades de som hjältar av många eftersom de skapade ordning i landet och utrotade mer eller mindre all kriminalitet som under åren efter Sovjets ockupation ökat dramatiskt. Ganska snart började Talibanerna införa regler och förordningar där de bland annat förbjöd musik, dans, drakflygning och andra nöjen. De beordrade männen att odla sitt skägg och kvinnorna att gömma sig bakom en burqa om de måste ut på gatorna, helst skulle de hålla sig hemma och inte visa sig bland folk. För de många afghaner som levt ett modernt liv med jeans, gympaskor, hitmusik och västerländska videofilmer blev Talibanernas maktövertagande en chock. Latifa var 16 år när Talibanerna intog Kabul.

Kriget i Afghanistan som startade 2001 har bidragit till att många civila skadats och fått sätta livet till. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av flygstridskrafter för att skydda egen marktrupp. Flygattacker är på många sätt en bra metod för att snabbt kunna bekämpa fientliga individer samt med stor eldkraft kunna verka över stora ytor. Baksidan av att använda flygbombningar är att det i flera fall drabbar dem som inte är det utpekade målet. Kan detta vara en bidragande faktor till ett ökat missnöje mot koalitionen i Afghanistan och en direkt ökning för stödet till rebellerna? Syftet med arbetet är att undersöka om det finns ett samband mellan koalitionens flygbombningar i Afghanistan och ett ökat stöd till Talibanerna från civilbefolkningen.