Syftet är att undersöka hur pedagoger i förskolan och förskoleklass arbetar med Talbegrepp inom matematik. I huvudsak refererar vi till forskarna Gelman och Gallistel och deras modell när det gäller de fem principer, som de uttrycker ligger till grund för barns förståelse av Talbegrepp.Metoden vi använt oss av är observationer med samtal samt kvalitativa intervjuer. Undersökningen har utförts i två olika kommuner i fyra förskolor och två förskoleklasser med sammanlagt sex förskollärare.Av resultaten framgår hur pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar med Talbegrepp. Exempel på detta kan vara användandet av talramsan i situationer som samling, rim och ramsor och spel. Vi ser också att pedagogerna i förskolan och förskoleklass arbetar på olika sätt även om mycket av det som sägs är likartat.

Examensarbetet är en jämförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning på Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lärande av Talbegrepp. Syftet är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att se om det finns skillnader och i så fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur Talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lärande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förståelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bättre kunna jämföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv på barns lärande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pågående verksamheten där jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgått från examensarbetets två frågeställningar. Jag har även undersökt teorier och studier med fokus på Talbegrepp i förskolan.

AbstraktSyftet med vår rapport är att undersöka om pedagoger använder sig av matematiska begrepp vid på- och avklädning i en hallsituation. Vi observerade pedagoger under på- och avklädningssituationer samtidigt som vi löpande gjorde anteckningar om vilka matematiska begrepp pedagogerna använde sig av. Några utvalda pedagoger intervjuades sedan med frågor gällande pedagogernas tankar och användande av matematiska begrepp. Resultatet visar att pedagogerna använder matematiska begrepp såsom rumsbegrepp, jämförelseord, Talbegrepp och parbildning samt tidsord. Utifrån observationer och kvalitativa intervjuer har vi fått veta att matematiska begrepp används i en hallsituation, samt pedagogernas tankar angående matematik i förskolan..

Grundläggande taluppfattning är en viktig utgångspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var därför att ta reda på hur förskollärare arbetar med materialet Matte på burk för att väcka, stimulera och utmana barns utveckling och förståelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollärare samt observationer av samlingar där man använder Matte på burk kom jag fram till att materialet Matte på burk väcker, stimulerar och utmanar barnens grundläggande taluppfattning under förutsättning att förskollärarna kan göra samlingarna med Matte på burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsättning för detta är att förskollärarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning kräver medvetna förskollärare som får möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptäckande av tal..

Syfte: Att finna ut vilka kriterier lärare som undervisar i matematik i årskurserna ett till fem anser vara viktiga när de särskiljer elever i matematiksvårigheter. Vilka är de faktorer som påverkar att en elev hamnar i matematiksvårigheter, enligt lärarna? Studiens syfte är även att beskriva vem det är som väljer ut elever i matematiksvårigheter på skolorna.Teori: I didaktiska teorier ingår Piaget och Vygotskij.Metod: En enkätstudie genomfördes på fem skolor med de lärare som undervisar i matematik i år ett till fem. Svaren analyserades och bearbetades statistiskt.Resultat: De kriterier som lärarna anser vara de viktigaste är i fallande ordning: Talbegrepp, positionssystemet och talsystemets uppbyggnad, talföljd samt talrelationer. Av de faktorer som lärarna anser vara viktigast är självförtroendet den faktor som är den mest frekventa.