Som följd av den pågående urbaniseringen har de naturliga förutsättningarna för regn och smältvattnet att infiltrera i marken och återgå till sitt kretslopp på naturlig väg försvunnit i städerna. I Stockholm leds ungefär hälften av dagvattnet via VA-nätet direkt och orenat till reningsverken. Dagvattenflödet varierar kraftigt vilket orsakar toppar som överbelastar VAnätet  och är svåra för reningsverken att hantera. Istället för att ledas ut i VA-nätet ska dagvatten strävas efter att hanteras lokalt. Arbetet lägger fokus på dagvattenhanteringen för Takparken på ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, projektet PARK 1.

Detta arbete har tagit sin utgångspunkt i frågeställningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett ämne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtätning av den urbana miljön. När flera funktioner måste rymmas inom samma yta är det relevant att fråga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlänkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. Frågeställningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet är hämtade ur en verklig kontext. Målet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter på en ej exploaterad tomt belägen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen är under utveckling av markägaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriområde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.