Sök:

Sökresultat:

12 Uppsatser om Systerskap - Sida 1 av 1

Systerskap, ledarskap, gemenskap. : En studie om unga kvinnor och upplevelsen av att vara ledare.

Studien bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 14 tjejer som går på Porthälla gymnasium i Partille kommun och som läsåret 2008-2009 var med i organisationen Systerskap. Systerskap är ett samverkansprojekt mellan Ungdomsmottagningen i Partille kommun, högstadieskolorna i Partille kommun och Porthälla gymnasium med syfte att stärka unga tjejer genom att de får komma samma i grupp och utvecklas och samarbeta. Gymnasietjejerna leder i par en tjejgrupp med högstadietjejer på ca 10 deltagare och har träffar där relevanta ämnen för de yngre tjejerna tas upp. Huvudsyftet med studien är att fånga tjejgruppsledarnas upplevelse av att vara unga kvinnliga ledare men även hur de upplevde sitt delade ledarskap. Jag har i detta arbete använt mig av det socialkonstruktionistiska perspektivet och även begrepp som in-grupp/ut-grupp, Thomasteoremet, den generaliserade andre, självuppfyllande profetia och tre olika ledarskapsteorier som situationsanpassat ledarskap, transformativt ledarskap och egenskapssynsättet.

Systerskap i två amerikanska romansviter för unga kvinnor : en jämförande analys av Louisa May Alcotts Little Women, Good Wives och Ann Brashares The Sisterhood of the Traveling Pants.

The purpose of this Master Thesis is to compare two American novel suites for young women, Louisa May Alcott?s Little Women and Good Wives to Ann Brashares series of The Sisterhood of the Traveling Pants. The social status of women and children in the US during the 19th century is analyzed and compared historically and literary with the situation 130 years later.The main question is, what differences exist in the books and is there a connection between the changes in society and literature?The method of this Master Thesis is to make a comparative narratological analysis placed in a historical context.The result shows that the multiple character remains and enhances the identification process. Motherhood in the works of Alcott is prominent, whereas in the works of Brashares, sisterhood replaces motherhood.In Alcott?s US during the 19th century, Christian faith was in the foreground.

Forskning, makt och systerskap : Metodologiska aspekter av emancipatorisk feministisk forskning

Feministisk forskning har lämnat viktiga och ofta provocerande vetenskapsteoretiska och metodologiska bidrag både till sociologin och till samhällsvetenskaperna i stort åtminstone sedan 1970-talet. Vetenskapsteoretiskt har feministiska forskare försökt skapa en forskning som kunde bidra till att öka kunskapen om ojämlikhet och maktstrukturer och som även kunde bidra till arbetet för förändring. Metodologiskt har det handlat om jakten på forskningsmetoder som bygger vidare på den radikala kvinnorörelsens ideal om Systerskap och icke-hierarki och alltså fungerar emancipatoriskt för kvinnorna som deltar i studien (eller åtminstone inte fungerar förtryckande). I uppsatsen diskuterar jag kring en metodologi för en emancipatorisk forskning, utifrån en analys av de metodologiska konsekvenserna av två feministiska perspektiv. Det första perspektivet, det vardagliga, fokuserar på kvinnors vardagliga erfarenheter och menar att det är i dessa som kunskap om förtryck bör sökas.

Solidariskt systerskap? - Strategier för kvinnors empowerment genom mikrofinans

Titel: Solidariskt Systerskap? ? Strategier för kvinnors empowerment genom mikrofinansFörfattare: Liv Bergmark och Emmi TaskinenHandledare: Cecilia Hansen LöfstrandTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: November 2007 ? Januari 2008Syfte och frågeställningar:Syftet med vår undersökning är att studera mikrofinansorganisationen Pro Mujers arbete med mikrofinans som en väg till empowerment för latinamerikanska kvinnor.Frågeställningar:?Hur arbetar Pro Mujer med mikrofinans??Vilka strategier använder Pro Mujer för att uppnå empowerment hos kvinnor??Vad finns det för möjliga hinder på vägen till empowerment?Metod och material:Våra metoder har varit litteraturgenomgång, innehållsanalys och e-postintervjuer. Vi har försökt att genomföra en e-postintervju med Pro Mujer men eftersom vi inte har fått svar från organisationen består vår empiri av texter från Pro Mujers hemsida som vi har analyserat genom innehållsanalys. Litteraturgenomgång har vi använt för att analysera texter och teorier om både mikrofinans och empowerment. I vår analys har vi framlagt ett kritiskt perspektiv av Pro Mujers representation av sitt arbete och sina kvinnliga låntagare genom patriarkatteori, svart feminism och Tredje världen feminism.Huvudresultat:Pro Mujer arbetar med mikrofinans och har fokus på kvinnor.

"Det är väl kanske såhär, feministiskt systerskap inklätt i en sport. Eller så är det tvärtom" : en studie av villkoren för lärande av och deltagande i den kvinnliga idrotten roller derby.

Föreliggande studie undersöker och beskriver hur en kvinnlig roller derbyliga diskursivt konstruerar sig själva, sin idrott och sitt eget idrottande. Utifrån en socialkonstruktionistisk och feministisk ansats har jag genom en etnografisk metod studerat en roller derbyliga med hjälp av intervjuer, observationer och fotografering. Resultaten tematiserades därefter utifrån frågeställningen: vad menar deltagarna utmärker utövandet av roller derby i förhållande till det som de benämner traditionellt idrottsutövande? Resultaten bearbetades därefter genom en kritisk diskursanalys som visade hur kvinnorna i denna studie konstruerar sin idrott och sitt idrottsutövande i tre diskursiva riktningar i förhållande till den traditionella idrotten och den bild av idrottskvinnan som är förhärskande där. Studiens konklusion blir således en fråga ? kan roller derby som fenomen ses som ett ifrågasättande av vad kvinnor får lära sig, att vara och göra, inom den traditionella idrotten?.

Unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och Systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

Systerskap - kult och coolt

Mitt examensarbete handlar om att pröva grupparbete som undervisningsform. Syftet är att studera hur eleverna löser en uppgift i grupp. Eftersom eleverna, i framtiden, kommer att konfronteras med arbetsuppgifter som, på ett eller annat sätt, kommer att innebära arbete i grupper eller arbetslag, ville jag få en överblick av elevernas sätt att lösa en uppgift tillsammans.Eleverna fick som uppgift att konstruera och tillverka en produkt som skulle kasta en bandyboll 30 m.Eleverna skulle själva stå för konstruktionen och genomförandet av uppgiften. Loggbok fördes varje dag, där eleverna skrev ned vad som gjorts och hur de tänkte. Själv fungerade jag mer som handledare eller ?coach?.

Tjejgrupp - systerskap eller tjejsnack?

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Kvinna, Liv, Frihet: En antropologisk studie om betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

"Systerskap, Självkänsla och Självförtroende" : En studie av empowerment vid en tjejjour

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur barn, femåringar respektive sjuåringar, märker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har använt mig av gruppintervjuer där jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. Frågeställningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vänder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar på en grund från genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys där jag använt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femåringarna så är det färgen som mest visar vem reklamen är riktad till.

Rabiata manshatare med maktanspråk? : Om stereotypa bilder av aktiva i kvinnojourer och konstruktionen av kollektiv identitet

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Politisk, privat eller professionell praktik? ? Om ideellt arbete på kvinnojour

Uppsatsens syfte är att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn på kvinnojoursrörelsen och påsitt engagemang i denna rörelse. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de på sitt uppdrag?? Hur ser de på kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhåller sig jourkvinnorna till bärande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna är denvanligaste titeln på frivilligt engagerade på ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaär sprungna ur 1970-talets västerländska kvinnorörelse.