Vårterminen 2006.

Att nyutexaminerade Systemvetare kan utöva många olika typer av yrkesroller och att IS-disciplinen är svåridentifierad kräver en mångsidighet hos Systemvetare och medför även att kompetenskraven kan variera. Denna uppsats belyser de kompetenskrav som företag ställer på nyutexaminerade Systemvetare idag för att ge tips och vägledning till studenter under utbildning. Huvudpunkterna i uppsatsens teoretiska ramverk är begrepp som kunskap och kompetens samt en redogörelse för ämnesföreträdarnas olika åsikter kring IS-disciplinen ur ett utbildningsperspektiv. Vidare en kort redogörelse för det systemvetenskapliga yrket och de olika yrkesroller en Systemvetare kan komma att befatta sig med. Den genomförda intervjuundersökningen visade att de mest efterfrågade egenskaperna var programmering och databaser samt personer med drivkraft.

En Systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en Systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Rollen som Systemvetare är traditionellt förknippad med utvecklandet av nyttoapplikatio-ner som är till för att stödja processer inom olika organisationer. Den här studien vill un-dersöka om och i så fall hur Systemvetare kan bidra i skapandet av ett pedagogiskt och underhållande spel, ett så kallat ?playful learning?-spel, samt hur Systemvetaren kan bidra som en medlare under denna process som onekligen innefattar flertalet olika kom-petenser, vilket i sin tur innebär flera olika sätt att kommunicera på. Det finns mycket forskning som beskriver hur krav kan utvinnas och förmedlas i Systemvetarens traditio-nella roll men mycket lite om hur Systemvetaren bör agera vid utveckling av datorspel. Genom en analys av olika kravspecifikationer och en transkriberingsanalys kan vi redo-göra för en metod som var oss behjälplig i ett specifikt projekt kallat CoDAC.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de främsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbättra kommunikationen mellan berörda parter samt att använda rätt personal på rätt plats. Detta medför att konsulten måste inneha en mellanmänsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstår vid interaktionen med användaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmänskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma Systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det två olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie påvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmänsklig kommunikation efter avslutade studier från olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur Systemvetares lösenordsvanor ser ut. En kvantitativ enkätundersökning har genomförts med individer med anknytning till systemvetenskap vid Uppsala universitet. Enkäten utformades utifrån tidigare liknande studier och med hänsyn till lösenordsläckor där enkla lösenord visat sig vara vanligt förekommande. Analys av resultatet gav slutsatsen att Systemvetare har bättre lösenordsvanor när det kommer till skapande av lösenord än deltagarna i den tidigare studien. Det förekommer dock brister bland systemvetarna gällande sättet att lagra lösenord där de utsätter lösenorden för onödig risk..

Många människor lider av kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan försämraförmågan att använda teknik och leda till att människor går miste om många verktyg och funktionersom andra tar för givet. Att ta hänsyn till kognitiva funktionsnedsättningar i utvecklingen avmobilapplikationer är utmanande då vissa gränssnitt och funktioner kan upplevas som för kompliceradeeller ostrukturerade. I denna uppsats presenteras designmönster som kan bidra till en inkluderandedesign enligt konceptet Design för alla. Design för alla innebär design som möjliggör användande föralla människor.

I artiklar skrivs det om att ny teknik såsom Web services kan medföra t ex förändringar i processer och sättet att överföra och hantera data. Web services anses av många vara en lösning på integrationsproblem som uppstår när data finns i olika system som inte kommunicerar med varandra. Vi som Systemvetare anser att vår studie bidrar till att belysa andra aspekter än de tekniska när det gäller Web services. Vi har studerat organisatoriska konsekvenser av införandet av Web services. Studien kan inte fastställa att Web services är en bra teknik generellt för att integrera system.

Certifications is common for IT in relation to individual program languages or program applications. Certifications for educations that endures several years is not as common to see. In this paper the situation for the Systems Science programme is researched, by investigating how the programme looks around in Sweden. Also by using interviews, show how companies and people responsible for the programme in Umeå, think the contact is between them and how the knowledge of the Systems Science students are from the view of the companies that employ them. In the end the conclusions show that there are differences in the Systems Science programme, and that the companies have quite a similar view of what the Systems Science students are good and not so good at.

Uppsatsen ämnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning är, hur den påverkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med både Systemvetare och datavetare för att se om det är någon skillnad beroende på hur teknisk deras utbildning är. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrån dem använder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstår utifrån deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lärarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande på deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa åsikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas känslor inför att börja arbeta.

Bakgrund: Utvecklingen av informationssamhället har inneburit att de anställda är en av företagets strategiska resurser. Utifrån dagens situation med hård konkurrens om kompetent personal inom vissa branscher framstår förlusten av värdefulla medarbetare som någonting negativt som företag bör försöka förhindra. Forskning har försökt svara på varför anställda lämnar ett företag men forskning och teorier om vad som håller personal kvar på ett företag är idag bristfälliga. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida teorier kring personalomsättning kan tillämpas på personalbehållning samt att urskilja en incitamentsstruktur vilken företag kan använda sig av för att behålla personal. Genomförande: Totalt intervjuades 14 anställda med IT-kompetens, främst civilingenjörer och Systemvetare.

 Mälardalens Högskola                                                   Uppsats i specialpedagogikAkademin för utbildning                                               avancerad nivå 15 hpKultur, och kommunikation                                                                                                                                  SAMMANFATTNINGJenny Andersson& Anneli Renderstedt  Att prioritera bland måsten och krav - En studie om hur den specialpedagogiska verksamheten är utformadpå kommunala grundskolor ? från rektorers perspektiv. 2009                                                         Antal sidor: 39 Syftet med vår studie är att beskriva och analysera hur den specialpedagogiska verksamheten är utformad på de kommunala grundskolorna i Västmanland och Södermanland utifrån rektorernas perspektiv. Studien omfattar en webenkätundersökning där vi vände oss till alla rektorer i Södermanland och Västmanland. Som stöd i arbetet med att tolka och förstå resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ämnesområdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vår teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten säger om den specialpedagogiska verksamheten. Vi valde att utgå från Perssons (2001) båda perspektiv, det relationella- och det kategoriska perspektivet som analysverktyg i denna studie.

Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av Systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.De stressteorier vi valt att utgå från ? krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen ? har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö.