Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i Gävle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och målet var att följa processen från början till slut. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi från Systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, återhämtning och riktlinjer från socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen är väldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess är motivationen.

Syftet var att undersöka hur en alkoholmissbrukares behandlingsprocess kan se ut ur ett missbrukar- och myndighetsperspektiv i Gävle. För att genomföra denna studie intervjuades fem personer som alla hade en koppling till behandlingsprocessen och målet var att följa processen från början till slut. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av en kvalitativa intervjuformer. För att analysera den empiri som framkommit utgick vi från Systemteorin och tidigare forskning som bland annat berör motivation, återhämtning och riktlinjer från socialstyrelsen. Resultatet visade att behandlingsprocessen är väldigt individuell och den gemensamma faktorn för en lyckad behandlingsprocess är motivationen.

Syftet med denna semistrukturerade intervjustudie var att jämföra upplevelsen av den skolrelaterade stressen hos flickor på ett teoretiskt program och ett praktiskt program inom den kommunala gymnasieskolan. I studien deltog sex flickor från årskurs 2, tre från var inriktning. Som teoretiska utgångspunkter valdes KASAM-begreppet som en hjälp att förstå synen på stress och dess påverkan på hälsan samt Systemteorin och den ekologiska Systemteorin som förklarar sambandet mellan lärande och utveckling. Enligt SOU 2006:77 tror majoriteten av svenska gymnasieelever att de som går teoretiska program upplever mer stress än de som går praktiska program. Våra resultat visade att skolmiljön kan vara en källa för betydande stressfulla självförväntningar som påverkar elevers psykiska och fysiska hälsa.

Cirka 20-40 procent av Sveriges befolkning drabbas av psykisk ohälsa vilket även påverkar deras närstående. Efter avinstitutionaliseringen har ansvaret för den psykiskt sjuka förflyttats från institution till de närstående. Trots det ökade ansvaret som de närstående fått rapporterar sjuksköterskor svårigheter i att involvera de närstående i vårdandet.  Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att vara närstående till en person med psykisk ohälsa.Litteraturöversikt i enlighet med Friberg (2012). Databaser som användes var CINAHL plus with Full Text och PsycINFO. Författarna valde ut sju kvalitativa, en kvantitativ artikel och en som var både kvalitativ- och kvantitativ.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ensamkommande flyktingbarn och personal på ett urval av boenden, upplever de insatser som görs för att underlätta integrering i samhället, med fokus på skola, fritid och språk. Vi använde oss av fyra stycken halvstrukturerade intervjuer, med personal och boenden, fördelade på två olika boenden. Detta för att få en inblick i det aktiva arbetet med integration samt upplevelsen av huruvida det gett något resultat. Vi grundade vår analys på identitetsteorin samt Systemteorin. Viktiga resultat var bland annat vikten av att hitta rätt personer när man som ensamkommande flyktingbarn kommer till ett nytt land.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska Systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Syftet med vår studie är att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte är att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i så fall ser ut. Fokus ligger på elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgår ifrån i vår studie är Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska Systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska Systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvångsomhändertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats där fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna täckte frågeområdena bemötande, skolgång, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrån livsmodellen, som är en del av den ekologiska Systemteorin, samt utifrån kognitiv teori. De mest framträdande resultaten var att informanterna sällan känt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras åsikter sällan tagits i beaktande.

Uppsatsens analysområde är uppkomsten av regional integration och prägeln på samarbetet inom den Afrikanska unionen. På en kontinent som ofta betraktas av omvärlden som ett hjälplöst problemområde har unionen uppstått som ett forum för samarbete och enighet. Kontexten ur vilken Afrikanska unionen uppkom skiljer sig från tidigare afrikanska samarbeten. Med hjälp av integrationsteorin neofunktionalism och Systemteorin neorealism undersöks, utifrån sex hypoteser, faktorer som har bidragit till unionens existens och vad den präglas av idag. Fokus ligger på unionen i sig och inte på teorierna.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män.  Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten..

SammanfattningOm särskild hänsyn ska tas till varje elevs förutsättningar, behov och kunskapsnivå som det står i Lpf 94, behöver skolan öka lärares möjligheter att tillmötesgå olika behov genom att erbjuda pedagoger utvecklingsmöjligheter. Handledning skulle kunna, enligt tidigare forskning av Elisabeth Cederwald (2006) och Johan Näslund (2004), utgöra ett utvecklingsredskap genom att låta lärare ta del av varandras erfarenheter och på så sätt utöka sin gemensamma kollegiala kompetens och sin egen professionella kompetens. Det behövs mer forskning inom detta område, då en stor del av svensk handledningslitteratur framför allt är erfarenhetsbaserad.Föreliggande studie har syftet att utforska vilka konsekvenser handledning givit några aktiva pedagoger i deras yrkesliv. För att söka svar på mitt syfte, har jag intervjuat sex lärare, med minst 7 års arbetslivserfarenhet, som deltagit i olika handledningsgrupper på olika skolor i Mellansverige. Jag har använt mig av en hermeneutisk forskningsansats, eftersom jag ville försöka förstå och tolka personliga upplevelser av handledning.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och belysa hur föräldrar till barn med skolvägransproblematik upplever sin situation när det gäller bemötande och delaktighet från de aktörer som samverkar kring deras barns skolgång. Teori: Utgångspunkten för det teoretiska perspektivet är systemteori och kommunikationsteori. Kommunikationsteorin är en teori som försöker förstå mänsklig interaktion. Systemteorin inspirerar till att förstå samspel mellan individ och miljö. Samspel och interaktion är områden som genomsyrar mötet mellan människor.

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet.