Denna undersökning är en diskursanalys av tre vetenskapliga artiklar som alla studerat sambandet mellan en individs position i syskonskaran och individens intelligens. De tre artiklarna publicerades 1973, 1976 och 2007. Syftet med denna undersökning är att finns vilka diskurser som framträder i de tre artiklarna. Då texterna analyserats med hjälp av diskursanalys har följande frågeställningar använts: I. Vilka diskurser om intelligens, Syskonskap och föräldraskap framträder i undersökningarna? II.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av Syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

SAMMANFATTNING:Syftet med denna uppsats är att få djupare förståelse för hur det för ett barn att växa upp tillsammans med en utvecklingsstörd syster eller bror. Studien undersöker vilka konsekvenserna ett Syskonskap blir för ett barn genom att kartlägga och analysera deras förmåga att hantera svåra situationer och hur olika problem kan påverka deras egen utveckling. Studien baseras på fem djupintervjuer med vuxna syskon som berättar om sina upplevelser under sin barndom. De upplevelser hos syskonen som framkom under analysen av det empiriska materialet och som bekräftas av den tidigare forskningen var förekomsten av både positiva och negativa känslor. Behovet av föräldrarnas kärlek och uppmärksamhet, känslan av att bli förstådd av omgivningen framgår tydligt.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av Syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur syskon till barn med funktionsnedsättning påverkas psykosocialt. Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer och litteratur samt rapporter relevanta för ämnet. De intervjuade har redovisat sin syn på hur de anser att barn påverkats av att växa upp som syskon till barn med funktionsnedsättning inom autismspektrumtillstånd.Resultatet påvisar att syskon under sin uppväxt blir utsatta för en mer stressrelaterad situation än jämnåriga och blir mer åsidosatta än barn i övrigt. Undersökningen visar också att syskon till barn med diagnos inom autismspektrum får med sig karaktärsdrag såsom större empati, mognad och ansvar. Att få kunskap över sitt syskons funktionsnedsättning visar sig vara av stor betydelse för hur barn hanterar sin livssituation.

Att vara syster eller bror till en person med funktionshinder kan innebära mycket gemenskap och glädje men också en del bekymmer. De känslor och villkor syskonen lever med kan vara svåra att hantera och det kan finnas ett behov av att få stöd. Syftet med studien var att visa vilket stöd som handikapporganisationer, kommunernas handikappomsorg och landstingens habiliteringsteam erbjöd syskonen till personer med funktionshinder. Även informanternas erfarenheter av hur Syskonskapet kan påverkas av att växa upp med en syster eller bror med funktionshinder studerades. Undersökningen var kvalitativ och genomfördes med intervjuer.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

Uppsatsens syfte att få ett antal personers beskrivningar av deras upplevelse av att växa upp med ett syskon med Asperger syndrom med avseende på självständighet, delaktighet, identitet och samspel. Författarna undersöker även personernas upplevelse av stöd de fått och vad som i övrigt erbjuds av habiliteringen i Södra Bohuslän. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning gjord på fyra intervjuer av syskon samt enkäter till två habiliteringar i Södra Bohuslän. Analysen är gjord utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv, som innebär att man ser barnet som en egen aktör, samt ur ett kristeoretiskt perspektiv.I uppsatsen kommer det fram att informanterna upplever sin uppväxttid som positiv genom de erfarenheter de har fått. De upplever dock att de har stått i skuggan av sina syskon, vilket författarna tolkar har påverkat deras självständighet.