Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till Svordomar och bruket av Svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om Svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt.Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att Svordomar är okej och de använder alla Svordomar i tal och många också i text.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till Svordomar och bruket av Svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om Svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt.Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att Svordomar är okej och de använder alla Svordomar i tal och många också i text.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur attityder till Svordomar och bruket av Svordomar i tal och i text ser ut bland studenter på en högskola i Mellansverige.Metoden i denna uppsats är en datainsamling som sker genom en kvalitativ enkätundersökning där studenter på en högskola i Mellansverige besvarar ett antal frågor om Svordomar. Deras kön, ålder och program/kurs tas i beaktning så att det går att dela upp data och gå djupare bland annat för att undersöka skillnader mellan män och kvinnors svar. Resultatet redovisas kvantitativt.Det var 32 stycken studenter som fyllde i enkäten vid högskolan i Mellansverige. 10 stycken var män och 22 stycken var kvinnor. Resultatet visar att studenterna tycker att Svordomar är okej och de använder alla Svordomar i tal och många också i text.

Denna undersökning redogör för svordomsanvändningen bland några elever i en grundskola utifrån autentiska samtal. Med hjälp av en CA-inspirerad samtalsanalys av det insamlade materialet, bestående av ljudinspelningar, besvaras de följande frågeställningarna: (1) Vilken funktion har fan för de medverkande deltagarna i ett samtal? (2) Vilken funktion har jävlar för de medverkande deltagarna i ett samtal? (3) Vilken funktion har engelska Svordomar för de medverkande deltagarna i ett samtal? Resultatet visar att fan används främst som extra beto-ning eller förstärkning för att framför allt signalera en bakomliggande känsla i yttrandet. Även jävlar har samma signaleringsförmåga då dess främsta funktion är att vara ett adjektiv som ger extra betoning till ett kommande substantiv. Engelska Svordomar har främst en informa-tionsfunktion där de använda Svordomarna medför viktig information i ett yttrande..

Sammanfattning Uppsatsen handlar om ungdomars språkvanor på en grundskola. Vi har genom intervjuer undersökt hur ungdomar använder Svordomar i olika situationer och om det finns några skillnader på pojkars och flickors språk när det gäller bruket av dessa. Vi har också tittat på hur viktigt det är för ungdomar att använda samma språk. Vidare har vi tagit reda på vilka attityder pedagogerna har mot Svordomar, men även vilket ansvar de anser sig ha när det gäller språket i klassrummet. Vi har använt oss av kvalitativ metod d v s man studerar enbart en eller några få miljöer - i vårt fall en skola.

Alla strävar vi efter att tala det fina språket, det språk som är accepterat av de mesta i samhället. Vad som nu menas med ett fint språk finns många uppfattningar om, ett kan vara att när man talar fint är det i de sammanhang man inte svär, andra menar att det är när man kan uttrycka sina känslor och åsikter i alla situationer med väl valda ord. Närmare in på detta tänker jag inte gå utan var och en har egen och personliga uppfattning om vad som är ett fint språk.Det denna uppsats ska fokusera på är Svordomar och valet av ämne gjordes på grund av en personlig uppfattning om att Svordomar är en viktig del i ett språk och även på grund av Svordomarnas effekt i språkbruk då de är väldigt flexibla och mångtydiga. I uppsatsen görs en jämförande enkätundersökning mellan svenska Svordomar och makedoniska Svordomar, i vilka situationer svär vi, vad svär vi om och vad finns det för olika typer av Svordomar i dessa två grupper?Resultatet av enkätundersökningen bekräftade teorin om att de svenska Svordomarna handlar till stor del mycket om djävulen och/eller Gud och att majoriteten av de makedoniska Svordomarna handlar om någons mamma, det finns alltså en stor skillnad i svordomsbruket bland dessa två språk..

Svordomar och lånord är vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien är att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen påverkas av att handla om både datorspelsvärlden och världen utanför.Analysmetoden bygger på kategorier som utarbetats av tidigare språkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt användande av både Svordomar och lånord.De lånord som är specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvärlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant användande av personliga pronomen samt samtalsämnesväxling som influeras av världen utanför datorspelet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till Svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika Svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet Svordomar i skolan ut? Vilka Svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot Svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de Svordomar och i så fall, vilka? Använder de Svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de Svordomar bland sina elever.

Syftet med vårt arbete är att synliggöra bruket av Svordomar ur ett ungdomsperspektiv. Arbetet har utgått från följande frågor: Hur upplever ungdomar sitt eget och andra ungdomars bruk av Svordomar? Vad finns det för skillnader mellan hur flickor och pojkar svär? Hur resonerar ungdomar kring Svordomar i skolans värld? Den metod som vi har använt för att få svar på frågeställningarna har varit av en enkätundersökning. De begrepp som används för att få svar på frågeställningarna bestod av identitet samt begreppen kränkning, svordom, ungdomar, ungdomskultur och språk. Resultatet visade på att Svordomar tillhör en viktig del i ungdomarnas vardag, och att Svordomarna inte uppfattas som ett större problem av dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till Svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till Svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot Svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de Svordomar och i så fall, vilka? Använder de Svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de Svordomar bland sina elever.

Med nio år av grundskolan och nu tre år på lärarutbildningen i bagaget, har vi märkt en stor förändring bland grundskolans elever. Det språk som en gång kunde höras i de korridorer vi gick i som små, har förändrats. Ett nytt slags språk har tagit plats bland elever, ett språk som är mer tolerant mot Svordomar och könsord. Så pass tolerant att eleverna själva inte reagerar när någon tilltalar de med några av dessa ord. Men hur ser situationen ut för de allra minsta eleverna? Använder de Svordomar och i så fall, vilka? Använder de Svordomar för att kränka andra elever, eller är det mest för att förstärka en känsla?Detta arbete syftar till att få en inblick i de yngre grundskoleelevernas språkbruk ur ett lärarperspektiv; vad anser lärarna vara ett acceptabelt språk och hur hanterar de Svordomar bland sina elever.

Ett ovårdat språkbruk bland de yngre eleverna är något som har uppmärksammats av studiens författare. Ett ovårdat språkbruk definieras i studien till Svordomar och/eller könsord i relation till Svordomar. Syften med studien är att undersöka vad erfarna lågstadielärare anser är ett ovårdat språkbruk. Vidare är syftet att ta reda på hur lågstadielärare enligt sina erfarenheter uppfattar orsaker till ett ovårdat språk och hur de bemöter de yngre elever som använder ett sådant språk. Undersökningen har skett genom kvalitativa ostrukturerade intervjuer.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av Svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av Svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.