Interdisciplinär uppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs/SIS133VT13Handledare: Lena Rogström.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på vari det speciella med särskolans pedagogiska arbete består genom en undersökning om hur man arbetar med elever på gymnasiesärskolan inom svenskämnet. Studien ämnade även ta reda på om gymnasiesärskolans pedagogik skiljer sig gentemot den övriga gymnasieskolan. Som grund för undersökningen intervjuades fyra lärare på en skola i Norrbotten. Resultatet visade att gymnasiesärskolan har en utgångspunkt i elevernas speciella behov och förutsättningar, vilket gör att undervisningen präglas efter varje individ. Genom undersökningen framkom även att pedagogiken inom gymnasiesärskolans svenskundervisning bland annat erbjuder struktur, laborativt material och ett individanpassat innehåll.

Syftet med följande studie är att undersöka betydelsen av estetiska läroprocesser i Svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lärare valt att arbeta med estetiska läroprocesser i svenskundervisningen på gymnasiet, samt vilka möjligheter och begränsningar lärarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande områden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska läroprocesserna i svenskundervisning återfinns. Det första området rör att fånga eleven medan de övriga tre är mer elevrelaterade. 1.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: ? Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras? ? Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk? ? Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans Svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad Svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken. .

Syftet med denna studie är att undersöka vilken syn på svenskundervisning som framträder i tre doktorsavhandlingars empiriska material och hur undervisningen kan belysas ur ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv. Metoden för studien är en kvalitativ textanalys där tre doktorsavhandlingars empiriska material tolkas och analyseras utifrån ett hermeneutiskt angreppssätt. I studiens resultatdel analyseras och tolkas elevers och lärares röster kring deras upplevelser och uppfattningar om undervisningen. Studien visar att litteraturundervisningen har svårt att motivera vissa elever då de upplever att innehållet inte kopplas till deras egna erfarenheter och meningssammanhang. I resultatet som fokuserar på tal, språk och skrift framgår det att många elever upplever undervisningen som viktig och relevant då deras språkliga kunskaper kopplas till framtida studier och vuxenliv.

Interdisciplinärt specialarbete inom lärarutbildningen LSV410, 15hpÄmne: SvenskaTermin: vt 2015Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Denna uppsats undersöker hur lärare i grundskolans tidiga år arbetar med att ge både flickor och pojkar förutsättningar att uttrycka tankar och känslor i tal och skrift i skolämnet svenska. Uppsatsen har ett genusperspektiv och belyser därmed könsproblematiken inom svenskämnet.Undersökningen är kvalitativ då den syftar till att skapa en förståelse för lärarnas arbete med svenskundervisningen. Eftersom insamlandet av data skett genom både deltagande observationer och intervjuer har studien också en etnografisk karaktär. Intervjuerna gjordes med två lärare, en kvinna och en man, på en grundskola. Observationerna genomfördes i dessa lärares klasser, årskurs tre och fyra.

Syfte med denna studie är att ta reda på hur elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter anser att undervisningen i svenska bör läggas upp så att den passar dem. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med tre gymnasieelever som befinner sig i lässvårigheter. Resultatet visar att det var först under högstadietiden som de intervjuade eleverna upplevde att de befann sig i lässvårigheter. Orsaken till att de hamnade i svårigheter med läsningen ansåg de fanns i bristen på anpassning av texter. Texterna de presenterades för under denna tid var antingen för svåra eller ointressanta.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.

I den här uppsatsen diskuteras lärarens motiv till läromedelsval i svenska, läromedlens innehåll samt vad läraren fokuserar på när det kommer till läsning. De frågeställningar vi utgick ifrån var vad lärarna har för motiv till läromedelsval när det kommer till läsutveckling, hur innehållet ser ut i läromedlen utifrån fyra aspekter som behandlar läsning och vilken aspekt som dominerar i lärarnas svenskundervisning enligt dem själva. Svaren på våra frågeställningar fick vi reda på genom att intervjua två lärare i mellanåren och analysera läromedel som används i deras undervisning. Det undersökta materialet består av två lärarintervjuer samt analyser av de två läromedel som användes av dessa lärare. Vi analyserade de två intervjuerna samt de två läromedlen utifrån fyra olika aspekter som behandlar skriftspråkliga förmågor för läsande.

Bakgrund: Nettervik (1994, 2002) och Nikolajeva (1998, 2004) betonar skönlitteratur som kunskapsförmedlare. Kursplanen i svenskämnet lyfter fram skolans ansvar att stimulera eleverna till att utveckla sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur. Vår tidigare erfarenhet, bland annat från VFU, är också att skönlitteratur ofta används i skolan. Men vi upplever att böckerna oftast används i syfte att "fylla ut" undervisningen eller att ge eleven lästräning. Vi har därför valt att i vår studie fokusera på en klass i år fem som enbart arbetar med skönlitteratur i sin Svenskundervisning.

Sammandrag Det har talats om en litterär kanon som tagit stort utrymme i gymnasieskolans Svenskundervisning. Detta examensarbete är en undersökning där gymnasieelever som studerar på ett praktiskt gymnasieprogram pressenteras för August Strindbergs text Inferno medierat utifrån tre olika medier. Strindberg tillhör vad somliga kallar en kanon. Utifrån detta undersöker jag Strindbergs relevans och medieringens betydelse. Frågestälningarna som ligger till grund för undersökningen är: Vad knyter eleverna an till i Inferno? Hur responderar eleverna på medieringen? Vilken relevans har August Strindberg i svenskundervisningen på praktiska gymnasieutbildningar utifrån resultatet av undersökningen? Metoderna för att besvara frågestälningarna är enkät, observation och kvalitativ intervju.

Syftet med arbetet är att undersöka vilken eller vilka undervisningsmetoder som passar elever inom SFI, svenskundervisning för invandrare, kurs B bäst så att de kan lära sig svenska bättre och fortare. Metoder är att undersöka och intervjua två sfi lärare och sex elever inom SFI kurs B för att få svar på hur sfi lärare undervisar svenska och vad vuxna invandrare vill att sfi lärare gör för att hjälpa dem lära sig svenska bättre. Jag använder jämförande analys för att jämföra elevers åsikter om lärarens undervisning och diskutera vilka undervisningsmetoder som är bättre. Resultatet har överensstämmelse med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att undervisning borde planeras och utformas tillsammans med vuxna invandrare och anpassas till deras intresse, erfarenheter, kunskaper och långsiktiga mål. Skolans arbetssätt måste anpassas till elevernas ålder, mognad och innehållet. Den visar också att klassundervisning är bra. Slutsatsen är att klassundervisning är bättre till början inom SFI kurs B.