Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera Svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..

Vid tillverkning av pappersmassa på sulfatmassabruk kokas vedflisen med kemikalier för att frilägga fibrerna. Kokkemikalierna och andra ämnen från veden, framförallt lignin, återfinns i Svartluten efter koket. Ligninet är vedens mest energirika förening som med fördel kan användas som energikälla vid förbränning. Idag förbränns ligninet i Svartluten i sodapannan. För att skapa utrymme att förbränna en större mängd Svartlut i sodapannan kan en del av ligninet i Svartluten separeras, fällas ut, och sedan användas som ett biobränsle. Detta biobränsle, det utfällda ligninet, kan användas antingen internt på bruket i mesaugnen och på så sätt minska oljeförbrukningen eller externt i någon annan typ av förbränningsanläggning. I detta examensarbete har metoder att fälla ut lignin ur Svartlut genom pH- sänkning med CO2(g) eller genom tillsatts av Ca2+-joner studerats.

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera Svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..

Vid kemisk massatillverkning finns behov av mättekniker som möjliggör ytterligare optimering av processen. Möjligheten att analysera Svartlut med hjälp av aktiv akustisk spektrometri utreddes genom att ett online instrument konstruerdes och installerdes på ett pappersbruk. Analyser med multivariata metoder utfördes på resultaten. På grund av yttre omständigheter försenades arbetet, och ett tillräckligt dataunderlag för en definitiv slutsats erhölls ej. En rad vidare arbeten föreslås..

Att driva av vatten ur använd kokvätska (lut) från massakokarna kallas indunstning och är den mest energikrävande processen inom den kemiska massaindustrin. Dock måste det göras för att dessa lutar ska kunna förbrännas i sodapannan och kemikalierna återvinnas. På Gruvöns bruk i Grums innebär samåtervinningen av Svartlut och rödlut att beläggningar lättare uppstår på utrustningen och arbetet med att förbättra och effektivisera processen pågår ständigt. Som ett led i detta arbete har luten undersökts med en mätare som bygger på aktiv akustisk spektroskopi. I detta examensarbete har ljudspektrum undersökts i syfte att korrelera dessa till lutens egenskaper med den främsta målsättningen att skapa en modell som kan prediktera torrhalten.

Pappersbruket BillerudKorsnäs AB är idag en av Sveriges ledande tillverkare och leverantör av förpackningspapper, kartong samt wellråvaror. Företaget har en framtida målsättning att i tillverkningsprocessen bli självförsörjande på energi och detta genom en intern förbränning av biobränsle i form av bark och flis i sodapannor. Sodapannan utgör på så sätt fabrikens energidistributionssystem. Vid den kontinuerliga förbränningen av Svartlut följer stoft och slagg med rökgaserna och fastnar på sodapannans värmeytor som består av rörpanel. Detta är problematiskt då slagg på värmeytorna försämrar värmeupptagningen och gör den ineffektiv.

Projektet genomfördes på Ingenjörsfirma Edman & Sjöberg AB i Filipstad. Syftet med projektet var dels att utreda möjligheterna med att använda sig av vattenhydraulik, men även presentera nytänkande lösningar för ingående detaljer av en hydraulcylinder. Kvaerner Pulping AB, som var kund, efterfrågade en enklare cylinder som fortfarande klarade kraven till låg kostnad. Önskemålet om nytänkande lösningar rörde främst hur kolvstången kan hållas ren från avlagringar samt att lösa genomströmningen i toppläget av rörelsen. Arbetet skulle mynna ut i ritningsunderlag för att senare generera en prototyp av cylindern.

Fjärrvärme är idag den vanligaste formen av fastighetsuppvärmning i Sverige. Förutom värmeanläggningar som byggts just för ändamålet att leverera fjärrvärme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör på marknaden i de orter där industrin finns. BillerudKorsnäs massa- och pappersbruk på Gruvön i Grums kommun levererar fjärrvärme till kommunen och till det intilliggande sågverket. Syftet med projektet är att genom kartläggning av Gruvöns sekundärvärmesystem på barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjärrvärmeleverans som följd.  Målet är att upprätta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjälp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjärrvärmeleverans. Metoden i arbetet har utgått från att kartlägga energiflöden till två vattencisterner på barrsulfatlinjens sekundärvärmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundärvärmesystemet har inhämtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. Sekundärvärmesystemet på barrsulfatlinjen består av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal värmeväxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet är att temperaturen i ljumvatten-cistern är högre än den borde.

Fjärrvärme är idag den vanligaste formen av fastighetsuppvärmning i Sverige. Förutom värmeanläggningar som byggts just för ändamålet att leverera fjärrvärme har pappers- och massaindustrin blivit en betydande aktör på marknaden i de orter där industrin finns. BillerudKorsnäs massa- och pappersbruk på Gruvön i Grums kommun levererar fjärrvärme till kommunen och till det intilliggande sågverket. Syftet med projektet är att genom kartläggning av Gruvöns sekundärvärmesystem på barrsulfatlinjen belysa effektiviseringsmöjligheter med en ökad fjärrvärmeleverans som följd.  Målet är att upprätta en simuleringsmodell i programmet Wingems och med hjälp av den se vad dessa effektiviseringsmöjligheter kan leda till i form av ökad fjärrvärmeleverans. Metoden i arbetet har utgått från att kartlägga energiflöden till två vattencisterner på barrsulfatlinjens sekundärvärmesystem. Driftdata för vattenflöden i sekundärvärmesystemet har inhämtats i form av flödesstorlek och temperatur, vilka har legat till grund för en simuleringsmodell i Wingems. Sekundärvärmesystemet på barrsulfatlinjen består av en ljumvatten-cistern, en hetvatten-cistern och ett antal värmeväxlare och kondensorer.Ett av de identifierade problemenen med systemet är att temperaturen i ljumvatten-cistern är högre än den borde.