Arbetet består av två delar. Den ena är denna rapport, samt även en gestaltande del (presenteras i rapporten) som ställdes ut på Konstfacks vårutställning 2013..

Människans tankesätt och beslutsfattande är en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik är den på grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och värderingar. Den här studien handlar om hur man kan påverka människans beslutsfattande genom ett gränssnitt, och vad det är som påverkar beslutet. Då det finns många faktorer som har en påverkan på beslutsfattande, specialiserades studien på användaren och dess kognitiva egenskaper, så som uppmärksamhet och perception, samt en fördjupning på beslutsfattande och gränssnittsdesign. Detta för att kunna svara på vilken påverkan ett gränssnitt har på en människa som interagerar med det.Under studiens gång gjordes enkätundersökning, personas, prototyper, användartester, samt observationer, för att kunna analysera och få in tillräcklig data.

Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass.Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider.

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tänkt, det vill säga 10 TWh till år 2015. Om detta ska införlivas krävs det att kommunerna runt om i Sverige sätter igång med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och Luleå - där Karlskrona kommun kanske har kommit allra längst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmänhet, kan bero på ett flertal faktorer där bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Människans tankesätt och beslutsfattande är en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik är den på grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och värderingar. Den här studien handlar om hur man kan påverka människans beslutsfattande genom ett gränssnitt, och vad det är som påverkar beslutet. Då det finns många faktorer som har en påverkan på beslutsfattande, specialiserades studien på användaren och dess kognitiva egenskaper, så som uppmärksamhet och perception, samt en fördjupning på beslutsfattande och gränssnittsdesign. Detta för att kunna svara på vilken påverkan ett gränssnitt har på en människa som interagerar med det.Under studiens gång gjordes enkätundersökning, personas, prototyper, användartester, samt observationer, för att kunna analysera och få in tillräcklig data.

Växtförädlingen av jordgubbar i Sverige började på 1920-talet och då började sorter tas fram som skulle passa till det Svenska klimatet. Det svenska klimatet innebär långa dagar och Svala nätter. Detta sägs ge upphov till söta och goda jordgubbar. Det finns dock många egenskaper som påverkar den slutliga smaken på bäret. Smaken av jordgubbe som upplevs vid förtäring av bäret påverkas av många faktorer. Hur bäret kommer smaka grundas redan vid sortvalet innan plantering.

Som student har jag blivit inbjuden att skapa en idéträdgård på Malmö garden show den 1-3/6 2012. Med mitt intresse i natur och hälsa blev det självklara valet en trädgård med fokus på just detta. En kontemplativ plats som ska inspirera människor till att med små medel skapa förutsättningar för en sundare livsstil och högre livskvalitet. Kombinationen meditation och trädgård driver tankarna genast till Japan och deras uråldriga trädgårdskultur som är huvudinspirationen till den gröna delen i gestaltningen. Den andra inspirationen kommer ur den arabiska orienten med Svala platser under skuggande tyger och bland mjuka kuddar.

Bakgrund: Utgångspunkten för denna uppsats är en undersökning utförd av Annonsörföreningen i samarbete med MarketWatch, där det framkommer att cirka 40 miljarder SEK av de i runda tal 45 miljarder SEK som årligen spenderas på reklam i Sverige spenderas utan att annonsörer riktigt vet vad de får för sina pengar. Problem: Hur kommer det sig att effektmätning av reklam och en policy därför, förekommer i så begränsad utsträckning? Om ett företag skall satsa ekonomiska resurser på reklam bör det finnas bevis för att kampanjen resulterar i någon form av vinst. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga fenomenet effektmätningar utifrån tre olika perspektiv; kund, reklambyrå samt undersökningsföretag och analysera varför få företag använder olika typer av effektmätningar samt öka förståelsen för användandet av reklamtester. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom personliga intervjuer samt telefonintervjuer samlat in vårt material inför en komparativ studie av marknadsföringsmarknaden.

An interview study of horsemanship has been conducted in the community of Ängelholm. The study is part of a larger project, where a further four students who are writing their thesis? have conducted interviews in Lerum, Hässleholm, Nyköping and Enköping, a total of 52 horse holders in 5 different communities. The collective results are summarised in "Hur hålls hästarna i Sverige och vilka är motiven" by Catharina Svala. The purpose of this larger report has been to examine why Swedish horsemanship is the way it is today through communication with the various horse holders.

Syftet för detta examensarbete var att utreda hur elever förhåller sig till läxhjälp på Internet i form av inspelade matematiklektioner på video. Samtidigt var syftet att utreda fördelarna och nackdelarna med denna teknik samt vad som krävs av en lärare för att använda sig av detta arbetssätt.Den empiriska delen av arbetet gick ut på att jag spelade in sju olika matematiklektioner på cirka fem minuter vardera där teorigenomgångar varvades med lösta uppgifter. Jag lade sedan ut dessa filmer på en hemsida och informerade om den vid tre olika matematiklektioner. Tanken var sedan att se hur stort intresset var hos eleverna och detta utvärderades med en enkätundersökning och en gruppintervju samt en mindre intervju med matematikläraren för klassen.Resultatet av undersökningen var att intresset var tämligen svalt. Endast en ur klassen hade sett någon film och många av de andra uppgav att orsaken till att de inte hade gått in på hemsidan var att de hade glömt bort det eller helt enkelt inte brydde sig om det.