Syftet med vår studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lärandet. Som metod har vi använt oss av upplägget undervisningsförsök. I undersökningen har vi använt oss av för- och eftermätningar i form av prov och enkäter. Därefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermätningarna har vi tillämpat lektioner i utomhuspedagogik inom ämnet matematik.Resultatet indikerar på att utomhusmatematik är något som gynnar eleverna, främst de Svagpresterande.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om Svagpresterande ? högpresterande, tysta ? pratiga, pojkar - flickor missgynnas av befintliga läromedel och arbets/lärosätt. Är det relevant att läsa språk när det finns verktyg som Google ?translate? och mer avancerade talsyntesprogram. Hur motiveras eleverna när det inom 5 år beräknas att alla böcker finns i en Laptop som både kan översätta och läsa upp texten på olika språk och dialekter.

Många studier behandlar ämnet om hur elevernas kunskapsinhämtning påverkas av gruppstorleken men få studier berör hur lärare påverkas av gruppstorleken. Den här studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever att deras uppfattning av elevernas hälsa och kunskaper samt möjligheten att anpassa pedagogiken till eleverna påverkades av gruppstorlek och undervisningsmiljö.En kvantitativ enkätstudie genomfördes där 105 lärare på gymnasieskolor i nordvästra Skåne och södra Halland hade möjlighet att svara på 21 påståenden. Ett bekvämlighetsurval användes och frågorna i enkäten var slutna. 33 enkäter besvarades (31 %) och kodades för statistiska analyser.Majoriteten av gymnasielärarna var nöjda med sin undervisningsmiljö och tyckte sig ha en god uppfattning om kunskapsnivån hos sina elever. Få lärare tyckte sig kunna eller vilja ta ställning till elevernas hälsa, men alla lärare anpassade sin pedagogik till eleverna.

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på Svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjälpa Svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att få reda på detta har vi gjort litteraturstudier kring ämnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat två grupper, om fyra elever i varje, inom matematikområdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har på många sätt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fått en djupare förståelse för uppgifterna.

Syftet med studien är att utforska och förtydliga vad likvärdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmän, rektorer och lärare, samt hur likvärdighet eftersträvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmärksamma en problematik med strävan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsäga likvärdighetsmålet att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun där huvudmän, rektorer och lärare inom grundskolans högstadie har intervjuats. Likvärdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgång för att nå kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att små resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte eftersträvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvärdigheten.

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering.

Under min praktikperiod på en skola har jag sett att det finns elever som har det svårare än andra elever med sin utbildning och jag blev intresserad redan då av att försöka hjälpa dem, men hur? Med detta arbete vill jag försöka få kunskap om vad som gör att elever som går på ett yrkesprogram hoppar av sin utbildning. Genom denna kunskap kan jag som yrkeslärare ha bättre beredskap att hjälpa de elever som har det svårt i skolan. Denna kunskap har jag skaffat med hjälp av intervjuer och litteraturforskning. Inledningsvis presenterar jag de ?omdöpta? fyra eleverna som har gett mig ett underbart material för att börja litteraturforskningen.

 SammanfattningSyftet med denna studie har varit att undersöka några av de svårigheter som elever med läs- och skrivsvårigheter kan möta då de ska lära sig att läsa och förstå engelska, samt hur vi kan underlätta denna inlärning. Svårigheter i modersmålet, speciellt då fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlärningen av ett främmande språk. Detta gör att många elever med läs- och skrivsvårigheter ofta får stora problem att lära sig engelska.I studien har 100 elever i årskurs 5 från fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) på engelska och svenska, samt besvarade en enkät rörande läsvanor, inställning till engelskämnet och hur mycket engelska de möter på fritiden. Elevernas resultat på nationella provet i engelsk läsförståelse, årskurs 5, har också samlats in.