Syftet med detta arbete är att undersöka vilka uttryckssätt den mystiska folkfromheten inom islam, Sufismen, kan ha och om undervisning om den kan bidra till en mer allsidig bild av islam i den svenska kontexten. Med det hermeneutiska förhållningssättet som utgångspunkt har dels en läromedelsanalys och dels en fallstudie genomförts. Läromedelsanalysen behandlar i vilken omfattning och på vilket sätt Sufismen presenteras i läroböcker som används i grundskolans senare år samt i gymnasiet. Fallstudien bygger på både deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer i en sufiorden. Läromedelsanalysen visar att Sufismen knappt behandlas i läroböckerna. Den bild som ges av Sufismen är en historisk Sufism där det religiösa utövandet inte beskrivs.

Det västerländska intresset för Sufism har under 1900-talet varit stort, liksom antalet böcker som har publicerats rörande ämnet, både inom och utanför den akademiska världen. Samtidigt har en fascination för islams esoteriska dimensioner kunnat påträffas bland flera konstnärer, poeter och intellektuella, vilka inte sällan varit befryndade med philosophia perennis och dess läror, som både inom och utanför de akademiska sammanhangen således har utövat ett visst inflytande. Följande studie inriktas dock på de mest framstående och uttalade företrädarna för philosophia perennis som under 1900-talet dragits till Sufismen, med fokus på deras föreställningar och tolkningar av Sufism och islam.Studiens syfte är att genom en textkritisk och idéhistorisk metod analysera kvalitativt utvalda skrifter av perennialister som ger uttryck för särskilda föreställningar och tolkningar av Sufism genom att relatera dessa till teorier om orientalism, occidentalism, globalisering och modernitet. Detta utreds genom problemformuleringarna: Hur framställs och tolkas Sufismen av företrädare för philosophia perennis? Varför framställs Sufismen så? Vad finner företrädarna tilltalande i islam och Sufism?Resultaten visar att perennialisterna anspelar på och använder de orientalistiska och occidentalistiska föreställningar som finns i både öst och väst vid presentationerna av islam och Sufism, bland annat för att kritisera moderniteten och definiera sina egna ståndpunkter.

The aim with this study is to explore if and how linguistic learning takes places when four pairs ofstudents in grade one writes on the computer. Observations of eight students took place duringtwelve lessons to investigate what happened during their writing processes. This study isimportant because students? computer writing is a relatively new phenomenon in the Swedishprimary school.It is clear that the peer collaboration creates a complex interaction that becomes the platform, andalso the prerequisite, for successful language training. The method can clearly give students profitsin their linguistic development.

Mouridiyya är en senegalesisk sufiorden, som sprider sig i världen genom att medlemmarna flyttar till nya städer och nya länder. De finns också representerade i Sverige och har bl. a bildat en bönecirkel, en dahira, i Stockholm. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mouridiska immigranter bygger upp sin organisation i Sverige, särskilt när det gäller religiös mötesverksamhet, ansvarsfördelning, ekonomi, könsperspektiv och koppling till Senegal eller Gambia, samt att undersöka om detta kan länkas till teorier om religion och migration. Vi har fått möjlighet att besöka den mouridiska gruppen och fått en att undersöka den utifrån vår frågeställning.

The purpose of this essay is to compare the works of Jalal ad-din Rumi and Fakhr al-dinAraqi to see which ideas of God the two writers want to convey. Rumi and Araqi weretwo actors in the mystical dimension of Islam, who lived in the thirteenth century inwhat is today Turkey. Both were of Persian birth and their works were written inPersian.The material I have chosen to work with is Lama´at by Araqi and parts of theMasnavi by Rumi. Both of them have been translated into Swedish by Ashk Dahlén.The theoretical premiss is taken from Influence in art and literature by GöranHermerén. My method is to find images for God in the texts to see which ideas of Godthe two writers want to convey.My review shows that many of the images come from the Koran and speak ofpersonal qualities of God.

The main objective of this research was to examine description of Islam in two different schoolbooks about religion. The rapport starts with an introduction of the subject and discusses the background of the topic. After the presentation, aims, and the questions I present my methods and material used in this research. Following the method and material is earlier research where I mention some of the previous rapports and results of researchers within the discourse. The theory used to investigate the text is postcolonial and the orientalism theory presented by Edward Said.The intention of the research was to answer if the books representation contributed to an oriental description of Islam and Muslims and to see how the text and pictures where used and structured.

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen Sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrån exemplet Abu Nur som är en större moské i norra Damaskus. En särskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benämns som de faderslösa barnen. Studiens frågeställningar är: Vilka målgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter påverkar det sociala arbetets utformning? Studien är en etnografisk fallstudie på kvalitativ grund där informationen baseras på intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen.